Gott Nytt 2008!

Vi ses snart igen;-

tomtar i trädgården, god jul!

Lying to your friends? Christmas on facebook.

I get this feeling that a lot of people are lying. Not in your face or on the phone, they are lying on social networks, where it's easy to get away with it...
Maybe that is why the communities are so succesful?

Taxi måste vara det omodernaste som finns idag

De senaste tjugo åren har jag åkt en hel del taxi, väldigt få gånger har jag upplevt det som onödigt. Men nu kan man börja undra.
Prispressen pga konkurrens har gjort att taxibolagen över hela Europa verkar rekrytera de som antingen inte kan få andra jobb eller de som behöver dryga ut sin kassa med extraknäck. I vilket fall så märks det att de kan mindre och mindre om den stad eller plats de kör på, fler och fler litar också på navigatorn för att komma fram.

Taxichauffören kallades förr för droskägare, direkt kopplat till hästkuskar från 17-1800-tal. Så vad har utvecklats i deras jobb förutom fordonet? Ingenting mer än att de lärt sig använda radiokommunikation för att ta nya uppdrag.

Finns det något annat yrke eller någon tjänst som är mer omodern?

Dessutom kan man lätt se att med de navigatorer som finns nu så skulle MITs citycar kombinerat med någon betaltjänst kunna fungera som en modernisering och förbättring - man skulle slippa betala chaufförens lön.

Visserligen skulle de inte kunna ersätta all taxi men väldigt roligt skulle det vara att kunna hyra en och tuffa runt miljövänligt i staden?

organisationsteori á la Clinton Obama

Det finns få tillfällen att studera organisationsteori i fast forward mode. Presidentval i USA är ett sådant och den pågående nomineringsprocessen för demokrater visar på hur modern organisationsbildning och verksamhetsutveckling fungerar. Man skulle givetvis kunna titta på republikanerna också men i detta valet så är det lite mer action bland demokraterna.

De två ledande demokratalternativen är Hillary Clinton och Barack Obama, de är väldigt lika politiskt men väldigt olika som personer. Som två produkter med ungefär samma innehåll men helt olika image, varumärke, historik. Så formeras det två företag kring dem fast i form av partiorganisationer och hastigheten är ultrasnabb med hur de måste växa och förändras med hur produkternas mottagande på marknaden.

I en jämförelse så har de ledningsgrupper med strateger och rådgivare som backar upp beslutsfattarna, hierarkierna är jämförbara. Men då de inte har oändligt (men nästan) med pengar så har de kommit fram till olika strategier för att ta produkterna till marknaden.

"Ta Iowa" var tidigt båda organisationerna inne på men Clintons gäng valde att gå på Clintons nationella meriter och namnets tyngd och byggde inte en stor organisation på plats, genom media skulle Iowa vinnas. Obamas gäng satsade helt på att rekrytera och organisera lokalt folk med erfarenhet från nomineringsarbete tidigare. Obama tillbringade från början mer tid i Iowa med effekten att annat fick prioriteras ner.

Så kom successivt rapporter om hur väljarna ställer sig till produkterna och de justerar sina marknadsplaner och organisationer. Clinton smyger in sina huvudstrateger för att hjälpa de lokala i Iowa, smyger för att inte chocka marknaden. Ingen vill se desperat ut, ungefär som Pepsi försökt att kopiera Coca Colas burkar.

Normalt sett har man väntat med att släppa fram kändisar för att backa upp en kandidat, dvs en kändis backar hellre ett parti och dess valda kandidat än de alternativa kandidaterna. Men nu tog Obama fram sin gamla vapendragare Oprah Winfrey och hennes inflytande på media är stort.
Jag skulle jämföra det med att använda företagets nätverk av påverkare, pådrivare och allmänna kompisar för att nå nya mål på marknaden, som tidigare ingen trodde var möjligt.

Det är kanske så att den dolda tillgången i ett företag är det sociala nätverk som de har byggt utan att egentligen veta om det?

I en värld av produktutveckling i warp speed där en kopierad produkt är klar på en månad, en förbättrad på en och en halv, där behövs det extra edge för att vinna...

facebook, linkedIn och jag

Även om web 2.0 är här med bl a social networks som Facebook och LinkedIn så är inte meshed media så utbrett; det är de marknadsledande kommunikationsplatserna som utnyttjar det mest.

Jag kan inte undvika att reflektera över varför ingen använder mobil webb i någon omfattning, visst Facebooks webb i mobilers webbläsare funkar men den är otroligt nerskuren, inga av de roliga apps som gjort Facebook till vad det är nu funkar där; browsers är för dåliga, fönster för små, apps oanpassade osv.

Jag vill se Facebook och LinkedIn i mobilen, på riktigt. Plus fildelning á la Sharenow, plus publicering á la Blogger, Twitter etc.

Jag vill se det under 2008 annars.....

annonsering på nya vägar

Om du har en ny produkt som du vill att folk ska köpa var annonserar du då?

Säg att det är något enkelt, du har tagit fram en ny spann, en orange spann med ett nytt handtag som är flexibelt så det inte frestar på hand, nacke och arm; en ergonomisk spann. Eller som Uppsalabor säger "menar du en hink?" (obs, internt skämt)

Du kan välja att inte annonsera alls, då blir det många mässor, torg, butiker och grossister som ska besökas.
Du kan välja att sätta in en annons i den lokala tidningen, eller den regionala. Kanske t o m riks. Hur många når du? Tidningarna vill gärna ge sken av att alla annonser läses av hundratusentals läsare men så är det inte så klart. Hur många når du?

Om du väljer ut ett område som din produkt kan vara intressant i så kan du skicka ut direktmarknadsföring och där vet man att ca 1-1½% läser ditt blad. Av dem som läser, hur många når du?

TV-reklam? Njae. Alla hatar TV-reklam och vad är chansen att de som funderar på en spann just ser din? Det finns säkert 12 kanaler som kör reklam samtidigt. Du försvinner i bruset tillsammans med de bortkastade pengarna.

Radio? Kanske, folk sitter kanske i bilen på väg till att handla just en spann. Men hur många hör reklamen? Var?

Egentligen vill du nå alla som just när de söker en spann ska få information om att din spann finns; var den finns och hur mycket den kostar.
Online, där söker folk information. Men gör de det medan de letar efter en spann? Njae. De är nog nere på stormarknaden och letar, där finns inga onlinemöjligheter. Eller?

Jo, i mobilen. Där skulle du kunna söka efter en spann i t ex Google. Men mobilens Google ger dig svar på allt som är på svenska så du får Haparandaspannar tillsammans med Eslövsspannar. Om du har annonserat online? På Google? Hmm, kanske en bra idé ändå.
Men vore det inte ännu bättre med en mobilannonsering som riktar sig mot shoppare?

Jo säkert. Om den hade funnits.

Allt ligger i priset

Om vi nu seriöst vill bryta användningen av fossila bränslen så föredrar jag att titta på USA. Många gånger förr har vi sett samma mönster här som de skapat och gått vidare från 10-25 år tidigare.
Idag bygger vi nytt i Sverige som aldrig förr. Vi bygger exakt som man byggt i USA de senaste 50 åren, glest, breda vägar och gator som går långt från byggnaderna för att sedan ha anslutningsvägar in.
De har påbörjat sitt frigörande från fossila bränslen genom lagstiftning, inte stora skattehöjningar. De har också mycket duktigare ekonomer där så det kanske förklarar det. Svenska nationalekonomer skulle inte ens få en provanställning på Harvard.

En bekant till mig, Martin Tobias (bilden), driver idag ett av de största biodieselföretagen i USA, Imperium Renewables, och på hans blogg kan man följa hans kamp för en rättvis prissättning av produkterna. Senaten planerar att lansera ett lagförslag som kommer att kräva en bränsleförbrukning på max 0,67 l/mil för alla fordon, uppnått till år 2020. Plus att man vill kvotera in biobränsle så att det säljs och används minst 77592500000 liter per år från och med 2015, om sju år.

Detta blir då en utmaning för lastbilstillverkarna och transportnäringen. Detta lagkrav blockerar inte teknikutvecklingen som skattehöjningar brukar göra utan det eldar på den. Dessutom vet tillverkarna av fordon och bränsle att de måste köra med biobränsle och inte bara experimentera som i Sverige idag.

Vad leder det till?

Först så skapar det ett investeringsklimat i biobränsle som vi inte ser idag. Visst är man intresserad men på experimentbasis då det inte är säkert att staten eller EU vill skapa full efterfrågan på biobränslen. Så man lågar lite. Det gör man inte om det är bestämt att marknaden ska ha en minimistorlek 2015. En garanterad mängd såld, i en större mängd då, ger en lätt kalkyl för hur vinstmarginalerna ska sättas, hur långsiktig avskrivning den tekniska utrustningen kan ha och mycket mer. Det sänker priset på biobränslen. Det ökar samtidigt priset på bensin och fossildiesel då producenterna vet att dagarna är räknade och kortar sina investeringar.

Jag som varit med i miljörörelsen, agenda 21 och mycket annat vet också att de biobränslen vi har idag inte kan tillgodose så stora behov som vi har idag på bränslen. Därför är det sååå smart att också sätta lagkrav på förbrukningen, det nivellerar behovet som faktiskt fortfarande ökar, inte minskar trots allt snack. Med ett förbrukningsmål måste vi utveckla ny teknik för att hinna möta kraven, då sänker vi förbrukningens snitt långt under 0,67; det är ju bara max förbrukning.

Så kombinationen av två nivåer flyttar marknaden och ökar miljöanpassning dramatiskt, något som Sveriges samlade skattehöjningar sedan 1850 inte ens lyckats nagga i kanten.

Vem är nu fortfarande för höjning av skatt på drivmedel?

Tillväxt?

Läste för några dagar sedan om de företagsledare i nordöstra Skåne som backar upp de nio kommunernas krav på utökad pågatågstrafik till Hässleholm-Kristianstad. De säger sig vara säkra på att en utbyggd spårtrafik är ett måste för fortsatt tillväxt.

Det är två saker man måste titta på för att se om detta stämmer. Först är om den nordöstra delen av Skåne har den typ av arbetskraftsbehov som i sin tur kan tillfredställas av intransport från sydvästra Skåne, det andra är om det verkligen föreligger någon växtvärk i nordöstra Skåne.

EU är tänkt att fungera på ungefär samma sätt, fri rörlighet av arbetskraft ska säkerställa en stabil tillväxt i de regioner av EU som har bäst förutsättningar för en viss bransch etc. Fri rörlighet ska också bidra till att hålla nere löner så att man inte måste öka lönerna i en snabbare takt i en region med vissa dominerande branscher vilket skapar en starkare konkurrenskraft mot omvärlden, dvs USA när denna tanke formulerades. Det var innan Kina blev den största konkurrenten.

Återigen till pågatåg i nordost. Jag tror inte det alls ger någon tillväxtökning eller ens skapar en märkbart förbättrad rekryteringsgrund till de företag som dominerar där. Varför?

Tittar man på fakta så visar de att nordöstra Skåne har en dominerande arbetsintensiv industri, i nordöstra Skåne arbetar 56% i arbetsintensiv industri att jämföra med nordvästra och sydvästra med 45% och 41%. Även sydöstra ligger högt med 54%. Tillväxt mätt i arbetstillfällen i Skåne ligger de senaste tio åren inom bygg, service, bank och fastighetsbranschen. Mellan 22-42% tillväxt enligt SCB. Tappar mest gör jordbruk, skogsbruk och tillverkningsindustri.
Dessa tre näringsgrenar dominerar nordostskåne.

FoU, sjukvård och socialtjänst har en tillväxt på ca 15% och dessa kunskapsintensiva branscher skulle kunna vara det man söker folk till i nordost. Men det är inte så. Nordöstra Skåne ligger sämst till i utbildningsnivå, snäppet sämre än sydöstra Skåne. Andelen som påbörjat en högskole- eller universitetsutbildning inom tre år efter fullföljt gymnasium ligger mycket under genomsnittet för Skåne. Tar man med Blekinge i bilden blir det ännu sämre. Blekinge skulle kunna vara rekryteringsbas för de dominerande näringarna i nordöstra Skåne, men det har de goda pendlingsvägarna och tåg/buss inte visat på de senaste 15 åren.

Ännu ett bevis för att det som är behovet i nordost är inte tillgången på kvalificerad arbetskraft, det är kort och gott arbetskraft som är villiga att arbeta på de arbetsplatser som erbjuds där, för de som är arbetssökande i nordost verkar inte nappa.

En annan bild visas också i analysen av innovationsföretag, avknoppning från FoU och kunskapsintensiva branscher. Där ligger nordöstra Skåne i botten i en jämförelse mellan de fyra hörnen av Skåne och Blekinge. Där är Blekinge en klar vinnare med 58% sysselsatta i detta näringslivsområde, tvåa är sydvästra med 47%, sydöstra 34%, nordvästra 31% och då nordöstra med.... 24%. 34% mindre än grannlänet Blekinge. Uppseendeväckande men detta talas det lite om.

Vi kan alltså rätt lätt konstatera att nordöstra Skåne inte har behov av den arbetskraft som erbjuds utifrån och man har en snedfördelning på branscher som är på tillbakagång generellt i Europa och mycket konkurrensutsatta från omvärlden.

Vad nordöstra Skåne behöver är en rejäl effektiviseringssatsning för att minska behovet av arbetskraft plus en total uppryckning i arbetet med att skapa nya tillväxtföretag i kunskapsintensiva branscher. Inte en ineffektiv pågatågstrafik.

När jag istället tittar på vilken kommun som har "lyckats" inom det nordöstra Skåne så är det Hässleholm. Där är tillväxten starkast, fördelningen mellan kunskapsintensiva och arbetsintesiva branscher bäst. Hässleholm är nordöstra Skånes tillväxtmotor.

Om någon borde göra en satsning för sig själv borde det vara Hässleholm, det är helt klart ett centra för logistik och transport idag, något som vi vet är en stark bransch om än väldigt miljöfientlig. Här borde en kunskapsindustri växa fram kring miljövänliga transporter med fokus på persontransport i närområdet och godstransport i ett interregionalt perspektiv.

Testmiljön är självklar, nordsydlig och östvästlig transportkorridor för gods på väg, nord-sydlig för gods på räls.
Hur utnyttjar man detta för att skapa en smart, billig och effektiv ersättning för diesel?
Hur utnyttjar man befintligt järnvägsnät för att skapa fler persontransporter? Hur ska de boende i Hässleholm röra sig inom tätorten med redan ett trassligt gatsystem?

Hostattack

Efter ett par veckors hostande så fick jag en hostattack när jag läste om regeringens skattehöjning på drivmedel, dvs mest intressant för privatbilisten är att bensinen blir dyrare vid årsskiftet, igen.

Visst, jag vet att vi ständigt hör att det finns en konsumtionshämmande effekt med dyrare bensin och att det då ska ge bättre miljö på sikt men när jag läste miljöekonomi för sisådär 15 år sedan togs drivmedelsbeskattning upp som ett varnande exempel. Kärnan i detta har inte ens Anders Borg fattat än:

Höjd drivmedelskostnad gör redan lägre avlönade jobb i glesbygden svåra att motivera. Inflyttningen till storstadsområdena är konstant hög. Det är oftast de med bäst utbildning, minst antal barn och med skarpaste viljan till anställning som flyttar från landsbygden. Så länge det inte finns kollektivtrafikalternativ så dräneras närområdena och koncetrationen av boende ökar i storstäderna.
Det är såklart inte bara bensinpriset som skapar detta men ofta är det droppen som får bägaren att rinna över.
Det bor idag ca 3,8 miljoner svenskar i de tre stora storstadsområdena om pendlingsbara orter till Stockholm, Göteborg och Malmö räknas in. Det är en ökning med ca 350.000 på tio år. Och 300.000 på tio år dessförinnan. Och det kommer att öka med mer än 350.000 till under de kommande tio åren.
Detta skapar kaos i bostadsmarknaden med överhettning, kaos i kollektivtrafiken (pendlandet över Öresundsbron ökade med 33% från förra året), kaos i barnomsorgen, kaos i äldreomsorgen, kaos i psykvården (alla är inte friska som flyttar in), kaos i skolorna, kaos kaos kaos. Allt byggs ut i rasande takt, vägarna repareras och byggs ut med stor koncentration på storstadsregionerna.

Det är alltså så att nettoinkomsten ökar för arbetande om man flyttar till staden? Nej inte i genomsnitt. Det är inte bara trångt i staden, det är mycket dyrare också. Men, det är där jobben finns idag trots drömmande visioner om att arbeta på distans från ett torp i Tingsryd eller nå't sånt.

Problemet med att dabbla runt med drivmedelsskatter för att styra miljökonsekvenser är att man med detta också politiskt styr företagsetableringen till storstadsregionerna då de vill vara där den tillgängliga och kompetenta arbetskraften finns.
Och vice versa.
En ytterligare skattehöjning på drivmedel sätter ännu mer fart på denna karusell.

Är det då inte bra att skatten dras in och kommer miljöåtgärder till nytta?
Jo om det vore så väl. Statens skatteintäkter på drivmedel är ca 70 miljarder per år och de pengarna går till mycket annat än att hjälpa miljön. Så statskassan har vant sig vid detta flöde och ökar nu det i miljöns namn.

Men är det då inte privatbilismen som är problemet och nu ändras väl beteendet?
Tro f-n det. Under de senaste 30 åren har drivmedelsbeskattningen stigit med hundratals procent, samtidigt har vägtrafiken i Stockholm ökat med 65% för samma period.
Samma sak gäller transportsektorn som står för ca 30% av koldioxidutsläppen inom EU, den ökar med 8-10% per år trots ökade kostnader.

Detta bevisar att vi tar de ökade kostnaderna för att vi måste transportera oss och alla tomater, äpplen, bullar, kläder, plastpåsar mm. Måste för att karusellen snurrar snabbare och snabbare, att ta barnen till de centraliserade storförskolorna, ta sig själv till arbetsplatsen, maten hem från köpcentrat, den nya plattTVn från Media Markt, gör det på bussen om du kan.

Alltså kan vi bevisa att drivmedelsskattehöjningarna går hand i hand med trafikökningarna. Har då dessa inget med varandra att göra? Sannolikt väldigt lite. Lösningen är inte att straffskatta arbetstagarna till döds.

Ändå ska vi alltså fortsätta att höja?

Jag rekommenderar en läsning av Freakonomics, den löser inte detta problemet men Steven Levitt jobbar med att lösa incitamentsproblem dagligen och det är vad han är berömd för (berömd i hela ekonomivärlden alltså, inte så stor), på tal om ekonomer, se denna snutt från Galenskaparna

Skulle man börja rota på allvar med detta borde man nog på allvar fundera på vad bilen är, var den ska vara, hur och var den ska produceras och med vad den ska drivas.

Jag ropar efter politiska visioner kring framtidens persontransporter.