Näringskedjan

På 1850-talet påbörjades den tidens IT-boom, järnvägen. Det byggdes järnvägar kors och tvärs under de kommande 75 åren, nästan allt betalades av privata bolag som tog in för den tiden enorma mängder riskkapital. En del prospekt anses vara i klass med Boo.com (om någon minns dem).
När den krassa verkligheten gjorde sig påmind så insåg en hel del av bolagsdrivarna att det inte fanns resande nog att försörja t ex en järnvägslinje mellan Höör och Hörby. En del bolag hade satsat på smalspårig järnväg vilket var ok för låga hastigheter, när kraven ökade på snabbare kommunikation så byggdes fler med nuvarande spårvidd.
I takt med att järnvägsbolagen behövde slås ihop för att få ekonomin att gå ihop så ökade antalet bilar på vägarna. Detta mönster upprepades ungefär samtidigt över hela västvärlden.

Då restes röster för att staten skulle gå in och köpa, förstatliga järnvägen, de ägde redan de viktigaste stambanorna. Så gjordes efter mycket om och men. Innovation plus riskkapital blev en allmän infrastruktur. Till slut släppte staten också in andra aktörer på spåret och efter nästan tio år så har den marknade mognat och skapat välmående tjänsteföretag. Näringskedjan är rätt tydlig:

Nät
Transportör
Tjänsteleverantör
Underleverantör

Detta hände aldrig med en annan infrastrukturnäring, elkraftdistributionen. Där är nätet, rälsen, fortfarande i olika ägares intresse att underhålla, utveckla och drifta. Så kom Gudrun och bevisade att ren marknadsekonomi är förödande för oss alla om den inte regleras tufft. Men ingen har skrikit särskilt högt för att förstatliga elnätet, det ligger liksom inte i tidsandan.

Om detta appliceras på telekommunikation så är det en bransch som startade likadant som järnvägen, innovation och riskkapital. Där tog det inte 75 år att komma till en mogen marknad, snarare 50. Idag så är den branschen global och inte nationell som järnvägen. Därför har den överlevt men också därför har den sina specifika problem. Tillväxten blir oberäknelig då den för in en ny dimension i näringskedjan, nationell styrning och politik:

Politik
Nät
Transportör
Tjänsteleverantör
Underleverantör

Så när Ericsson kommer med överraskande siffror, så kan det bero på en oberäknelig faktor, politisk styrning av besluten. Detta blir speciellt tydligt när man rör sig i de stora tillväxtmarknaderna Kina, sydostasien, Indien. Men även i bananrepublikerna i Sydamerika.
(förresten är inte ordet bananrepublik nedvärderande, det är ett samlingsnamn på stater som är mer beroende av odling för sin BNP än industriell produktion, jämför de siffrorna så ser ni att det är så)

Efter att kopparfolket på telebolagen lutat sig tillbaka och lugnt sett framtiden an så kom en ny innovation, mobiltele. Disruptive. Nu var de tvungna att anamma, undertrycka eller ignorera. De som gjorde det sistnämnda fick så stora problem att de försvann, de som untertryckte hamnade snabbt i bakvattnet och de som anammade, de tog ledningen. Så fungerar det i alla teknologiska innovationssteg, marknaden drivs av det som skapar a) flexibilitet aka effektivitet b) lägre pris. I fallet med mobilt mot fast telefoni så gäller både a och b. Se bara på marknader med otillräcklig ekonomi för att bygga fast nät, de kör på mobilt och utnyttjar innovationerna till fullo och skapar därmed en starkare näringskedja.