Allt fler och fler inser att årets primärval i USA har tagit plats i media på ett sätt som inget annat primärval gjort tidigare, detta är årets mediafestival.
Vem minns de dystra tider då Walter Mondale gled fram som den enda omöjligt möjliga kandidaten, nu är det en stenhård kamp mellan en dynasti, Clintons, och en ny tids uppkomling, Obama, som drar allt intresse.
McCain skulle kunna dra ner byxorna på Capitolium utan att det skulle märkas.
I strålkastarljuset så utspelas ett drama av historisk kaliber, den ena sidan blottar en brist, den andra hugger, turen vänder och brister blottas och den huggna hugger tillbaka. Som hydrans kamp mot sina egna huvuden.
Nu inser de troende att det är vem som kan fightas mot McCain som är den mest valbare, siffror vänds hit och dit, bidrag mot bidrag, TV-tid mot TV-tid, anhängare mot anhängare.
Till slut, som jag skrev för ett tag sedan, det handlar om vem som plockar röster bäst bland dem som republikanerna inte plockar röster bland som kan vinna i slutändan. I medelmittsegmentet vinner den som skapar trygghet och det gör till 90% sittande regim.
Så, Obama är i slagläge och endast han kan sänka sitt eget skepp.
Nu predikar fler och fler för att Clinton ska ge upp men de kunde lika gärna spotta i motvind, det ger inget positivt tillbaka. The night of the demons are here.
Clinton duckar
Clinton ljuger
Obama suger pengar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar