måndag, mars 10, 2008

Läsning i skidbacken

Läste i skidbacken Råvarumarknaden av Marian Radetzki som kom ut i oktober förra året och det är uppföljaren till till boken med samma namn från 1989 som jag läste som student på SLU.
Den avgörande skillnaden mellan de två böckerna är diskussionen kring hur miljön ska värderas i ett råvaruperspektiv samtidigt som grundsatsen är att domedagsprofetiorna om råvarornas slut som närmar sig (läs Oljan, oljan, oljan) bygger på felaktiga antaganden som kan bevisas, mest empiriskt.

Förutom en del väldigt klargörande resonemang om hur råvarumarknader och framför allt råoljemarknaden, fungerar eller inte fungera, beroende på hur man ser det, så är kärnfrågan den att miljön faktiskt blir bättre i takt med ökad ekonomisk tillväxt och inte sämre. Bevisligen har det varit så, länder med låg produktion per capita har stora miljöproblem, länder med medel till hög har jobbat bort mycket miljöproblem.

Mina frågetecken rör sig kring om detta är en god historiebok eller om det är möjligt att förutsätta att det kommer att fungera så i ett kortare eller längre framtidsperspektiv.

Läste också den tidigare fördjupningsboken om ekonomisk tillväxt och miljöns kvalitet, Den gröna myten av samma författare. Den kom ut 2001 och är en kortfattad sammanställning om hur myter om miljön, samhällsplanering och politik vävs samman.
Som en grund för Råvarumarknaden så är det nästan komiskt att jämföra dem. Vad som missas i Den gröna myten är hela det kinesiska undret som på ett sådant fundamentalt sätt leker med döden i form av miljöförstöring, förtryck och tillväxtraseri. Inte ens Marian Radetzki kunde förutspå detta spel och i Råvarumarknaden så tar han upp detta fenomen och om jag förstår det rätt så vill han få oss att tro att detta kommer att bli bra i slutändan.

Jag är inte så säker på det.

Summan av kardemumman är väl att det är fascinerande läsning men att framtiden är väldigt svår att förutsäga. Dock håller jag med om att västvärldens pågående omprioritering av drivmedel för fordon ligger helt i linje med behovet att styra marknaden rätt för att vi värderar både miljö och privatekonomi högt. Den tröghet som finns inneboende i vårt komplicerade ekonomiska system tillför inte optimal utveckling av alternativ men en sak är klar, oljan håller inte på att ta slut på länge än.

Inga kommentarer: