måndag, december 31, 2007
måndag, december 24, 2007
torsdag, december 20, 2007
Lying to your friends? Christmas on facebook.
I get this feeling that a lot of people are lying. Not in your face or on the phone, they are lying on social networks, where it's easy to get away with it...
Maybe that is why the communities are so succesful?
Maybe that is why the communities are so succesful?
måndag, december 17, 2007
Taxi måste vara det omodernaste som finns idag
De senaste tjugo åren har jag åkt en hel del taxi, väldigt få gånger har jag upplevt det som onödigt. Men nu kan man börja undra.
Prispressen pga konkurrens har gjort att taxibolagen över hela Europa verkar rekrytera de som antingen inte kan få andra jobb eller de som behöver dryga ut sin kassa med extraknäck. I vilket fall så märks det att de kan mindre och mindre om den stad eller plats de kör på, fler och fler litar också på navigatorn för att komma fram.
Taxichauffören kallades förr för droskägare, direkt kopplat till hästkuskar från 17-1800-tal. Så vad har utvecklats i deras jobb förutom fordonet? Ingenting mer än att de lärt sig använda radiokommunikation för att ta nya uppdrag.
Finns det något annat yrke eller någon tjänst som är mer omodern?
Dessutom kan man lätt se att med de navigatorer som finns nu så skulle MITs citycar kombinerat med någon betaltjänst kunna fungera som en modernisering och förbättring - man skulle slippa betala chaufförens lön.
Visserligen skulle de inte kunna ersätta all taxi men väldigt roligt skulle det vara att kunna hyra en och tuffa runt miljövänligt i staden?
Prispressen pga konkurrens har gjort att taxibolagen över hela Europa verkar rekrytera de som antingen inte kan få andra jobb eller de som behöver dryga ut sin kassa med extraknäck. I vilket fall så märks det att de kan mindre och mindre om den stad eller plats de kör på, fler och fler litar också på navigatorn för att komma fram.
Taxichauffören kallades förr för droskägare, direkt kopplat till hästkuskar från 17-1800-tal. Så vad har utvecklats i deras jobb förutom fordonet? Ingenting mer än att de lärt sig använda radiokommunikation för att ta nya uppdrag.
Finns det något annat yrke eller någon tjänst som är mer omodern?
Dessutom kan man lätt se att med de navigatorer som finns nu så skulle MITs citycar kombinerat med någon betaltjänst kunna fungera som en modernisering och förbättring - man skulle slippa betala chaufförens lön.
Visserligen skulle de inte kunna ersätta all taxi men väldigt roligt skulle det vara att kunna hyra en och tuffa runt miljövänligt i staden?
söndag, december 16, 2007
organisationsteori á la Clinton Obama
Det finns få tillfällen att studera organisationsteori i fast forward mode. Presidentval i USA är ett sådant och den pågående nomineringsprocessen för demokrater visar på hur modern organisationsbildning och verksamhetsutveckling fungerar. Man skulle givetvis kunna titta på republikanerna också men i detta valet så är det lite mer action bland demokraterna.
De två ledande demokratalternativen är Hillary Clinton och Barack Obama, de är väldigt lika politiskt men väldigt olika som personer. Som två produkter med ungefär samma innehåll men helt olika image, varumärke, historik. Så formeras det två företag kring dem fast i form av partiorganisationer och hastigheten är ultrasnabb med hur de måste växa och förändras med hur produkternas mottagande på marknaden.
I en jämförelse så har de ledningsgrupper med strateger och rådgivare som backar upp beslutsfattarna, hierarkierna är jämförbara. Men då de inte har oändligt (men nästan) med pengar så har de kommit fram till olika strategier för att ta produkterna till marknaden.
"Ta Iowa" var tidigt båda organisationerna inne på men Clintons gäng valde att gå på Clintons nationella meriter och namnets tyngd och byggde inte en stor organisation på plats, genom media skulle Iowa vinnas. Obamas gäng satsade helt på att rekrytera och organisera lokalt folk med erfarenhet från nomineringsarbete tidigare. Obama tillbringade från början mer tid i Iowa med effekten att annat fick prioriteras ner.
Så kom successivt rapporter om hur väljarna ställer sig till produkterna och de justerar sina marknadsplaner och organisationer. Clinton smyger in sina huvudstrateger för att hjälpa de lokala i Iowa, smyger för att inte chocka marknaden. Ingen vill se desperat ut, ungefär som Pepsi försökt att kopiera Coca Colas burkar.
Normalt sett har man väntat med att släppa fram kändisar för att backa upp en kandidat, dvs en kändis backar hellre ett parti och dess valda kandidat än de alternativa kandidaterna. Men nu tog Obama fram sin gamla vapendragare Oprah Winfrey och hennes inflytande på media är stort.
Jag skulle jämföra det med att använda företagets nätverk av påverkare, pådrivare och allmänna kompisar för att nå nya mål på marknaden, som tidigare ingen trodde var möjligt.
Det är kanske så att den dolda tillgången i ett företag är det sociala nätverk som de har byggt utan att egentligen veta om det?
I en värld av produktutveckling i warp speed där en kopierad produkt är klar på en månad, en förbättrad på en och en halv, där behövs det extra edge för att vinna...
De två ledande demokratalternativen är Hillary Clinton och Barack Obama, de är väldigt lika politiskt men väldigt olika som personer. Som två produkter med ungefär samma innehåll men helt olika image, varumärke, historik. Så formeras det två företag kring dem fast i form av partiorganisationer och hastigheten är ultrasnabb med hur de måste växa och förändras med hur produkternas mottagande på marknaden.
I en jämförelse så har de ledningsgrupper med strateger och rådgivare som backar upp beslutsfattarna, hierarkierna är jämförbara. Men då de inte har oändligt (men nästan) med pengar så har de kommit fram till olika strategier för att ta produkterna till marknaden.
"Ta Iowa" var tidigt båda organisationerna inne på men Clintons gäng valde att gå på Clintons nationella meriter och namnets tyngd och byggde inte en stor organisation på plats, genom media skulle Iowa vinnas. Obamas gäng satsade helt på att rekrytera och organisera lokalt folk med erfarenhet från nomineringsarbete tidigare. Obama tillbringade från början mer tid i Iowa med effekten att annat fick prioriteras ner.
Så kom successivt rapporter om hur väljarna ställer sig till produkterna och de justerar sina marknadsplaner och organisationer. Clinton smyger in sina huvudstrateger för att hjälpa de lokala i Iowa, smyger för att inte chocka marknaden. Ingen vill se desperat ut, ungefär som Pepsi försökt att kopiera Coca Colas burkar.
Normalt sett har man väntat med att släppa fram kändisar för att backa upp en kandidat, dvs en kändis backar hellre ett parti och dess valda kandidat än de alternativa kandidaterna. Men nu tog Obama fram sin gamla vapendragare Oprah Winfrey och hennes inflytande på media är stort.
Jag skulle jämföra det med att använda företagets nätverk av påverkare, pådrivare och allmänna kompisar för att nå nya mål på marknaden, som tidigare ingen trodde var möjligt.
Det är kanske så att den dolda tillgången i ett företag är det sociala nätverk som de har byggt utan att egentligen veta om det?
I en värld av produktutveckling i warp speed där en kopierad produkt är klar på en månad, en förbättrad på en och en halv, där behövs det extra edge för att vinna...
facebook, linkedIn och jag
Även om web 2.0 är här med bl a social networks som Facebook och LinkedIn så är inte meshed media så utbrett; det är de marknadsledande kommunikationsplatserna som utnyttjar det
mest.
Jag kan inte undvika att reflektera över varför ingen använder mobil webb i någon omfattning, visst Facebooks webb i mobilers webbläsare funkar men den är otroligt nerskuren, inga av de roliga apps som gjort Facebook till vad det är nu funkar där; browsers är för dåliga, fönster för små, apps oanpassade osv.
Jag vill se Facebook och LinkedIn i mobilen, på riktigt. Plus fildelning á la Sharenow, plus publicering á la Blogger, Twitter etc.
Jag vill se det under 2008 annars.....
mest.Jag kan inte undvika att reflektera över varför ingen använder mobil webb i någon omfattning, visst Facebooks webb i mobilers webbläsare funkar men den är otroligt nerskuren, inga av de roliga apps som gjort Facebook till vad det är nu funkar där; browsers är för dåliga, fönster för små, apps oanpassade osv.
Jag vill se Facebook och LinkedIn i mobilen, på riktigt. Plus fildelning á la Sharenow, plus publicering á la Blogger, Twitter etc.
Jag vill se det under 2008 annars.....
fredag, december 14, 2007
annonsering på nya vägar
Om du har en ny produkt som du vill att folk ska köpa var annonserar du då?
Säg att det är något enkelt, du har tagit fram en ny spann, en orange spann med ett nytt handtag som är flexibelt så det inte frestar på hand, nacke och arm; en ergonomisk spann. Eller som Uppsalabor säger "menar du en hink?" (obs, internt skämt)
Du kan välja att inte annonsera alls, då blir det många mässor, torg, butiker och grossister som ska besökas.
Du kan välja att sätta in en annons i den lokala tidningen, eller den regionala. Kanske t o m riks. Hur många når du? Tidningarna vill gärna ge sken av att alla
annonser läses av hundratusentals läsare men så är det inte så klart. Hur många når du?
Om du väljer ut ett område som din produkt kan vara intressant i så kan du skicka ut direktmarknadsföring och där vet man att ca 1-1½% läser ditt blad. Av dem som läser, hur många når du?
TV-reklam? Njae. Alla hatar TV-reklam och vad är chansen att de som funderar på en spann just ser din? Det finns säkert 12 kanaler som kör reklam samtidigt. Du försvinner i bruset tillsammans med de bortkastade pengarna.
Radio? Kanske, folk sitter kanske i bilen på väg till att handla just en spann. Men hur många hör reklamen? Var?
Egentligen vill du nå alla som just när de söker en spann ska få information om att din spann finns; var den finns och hur mycket den kostar.
Online, där söker folk information. Men gör de det medan de letar efter en spann? Njae. De är nog nere på stormarknaden och letar, där finns inga onlinemöjligheter. Eller?
Jo, i mobilen. Där skulle du kunna söka efter en spann i t ex Google. Men mobilens Google ger dig svar på allt som är på svenska så du får Haparandaspannar tillsammans med Eslövsspannar. Om du har annonserat online? På Google? Hmm, kanske en bra idé ändå.
Men vore det inte ännu bättre med en mobilannonsering som riktar sig mot shoppare?
Jo säkert. Om den hade funnits.
Säg att det är något enkelt, du har tagit fram en ny spann, en orange spann med ett nytt handtag som är flexibelt så det inte frestar på hand, nacke och arm; en ergonomisk spann. Eller som Uppsalabor säger "menar du en hink?" (obs, internt skämt)
Du kan välja att inte annonsera alls, då blir det många mässor, torg, butiker och grossister som ska besökas.
Du kan välja att sätta in en annons i den lokala tidningen, eller den regionala. Kanske t o m riks. Hur många når du? Tidningarna vill gärna ge sken av att alla
annonser läses av hundratusentals läsare men så är det inte så klart. Hur många når du?Om du väljer ut ett område som din produkt kan vara intressant i så kan du skicka ut direktmarknadsföring och där vet man att ca 1-1½% läser ditt blad. Av dem som läser, hur många når du?
TV-reklam? Njae. Alla hatar TV-reklam och vad är chansen att de som funderar på en spann just ser din? Det finns säkert 12 kanaler som kör reklam samtidigt. Du försvinner i bruset tillsammans med de bortkastade pengarna.
Radio? Kanske, folk sitter kanske i bilen på väg till att handla just en spann. Men hur många hör reklamen? Var?
Egentligen vill du nå alla som just när de söker en spann ska få information om att din spann finns; var den finns och hur mycket den kostar.
Online, där söker folk information. Men gör de det medan de letar efter en spann? Njae. De är nog nere på stormarknaden och letar, där finns inga onlinemöjligheter. Eller?
Jo, i mobilen. Där skulle du kunna söka efter en spann i t ex Google. Men mobilens Google ger dig svar på allt som är på svenska så du får Haparandaspannar tillsammans med Eslövsspannar. Om du har annonserat online? På Google? Hmm, kanske en bra idé ändå.
Men vore det inte ännu bättre med en mobilannonsering som riktar sig mot shoppare?
Jo säkert. Om den hade funnits.
tisdag, december 11, 2007
Allt ligger i priset
Om vi nu seriöst vill bryta användningen av fossila bränslen så föredrar jag att titta på USA. Många gånger förr har vi sett samma mönster här som de skapat och gått vidare från 10-25 år tidigare.
Idag bygger vi nytt i Sverige som aldrig förr. Vi bygger exakt som man byggt i USA de senaste 50 åren, glest, breda vägar och gator som går långt från byggnaderna för att sedan ha anslutningsvägar in.
De har påbörjat sitt frigörande från fossila bränslen genom lagstiftning, inte stora skattehöjningar. De har också mycket duktigare ekonomer där så det kanske förklarar det. Svenska nationalekonomer skulle inte ens få en provanställning på Harvard.
En bekant till mig, Martin Tobias (bilden), driver idag ett av de största biodieselföretagen i USA, Imperium Renewables, och på hans blogg kan man följa hans kamp för en rättvis prissättning av produkterna. S
enaten planerar att lansera ett lagförslag som kommer att kräva en bränsleförbrukning på max 0,67 l/mil för alla fordon, uppnått till år 2020. Plus att man vill kvotera in biobränsle så att det säljs och används minst 77592500000 liter per år från och med 2015, om sju år.
Detta blir då en utmaning för lastbilstillverkarna och transportnäringen. Detta lagkrav blockerar inte teknikutvecklingen som skattehöjningar brukar göra utan det eldar på den. Dessutom vet tillverkarna av fordon och bränsle att de måste köra med biobränsle och inte bara experimentera som i Sverige idag.
Vad leder det till?
Först så skapar det ett investeringsklimat i biobränsle som vi inte ser idag. Visst är man intresserad men på experimentbasis då det inte är säkert att staten eller EU vill skapa full efterfrågan på biobränslen. Så man lågar lite. Det gör man inte om det är bestämt att marknaden ska ha en minimistorlek 2015. En garanterad mängd såld, i en större mängd då, ger en lätt kalkyl för hur vinstmarginalerna ska sättas, hur långsiktig avskrivning den tekniska utrustningen kan ha och mycket mer. Det sänker priset på biobränslen. Det ökar samtidigt priset på bensin och fossildiesel då producenterna vet att dagarna är räknade och kortar sina investeringar.
Jag som varit med i miljörörelsen, agenda 21 och mycket annat vet också att de biobränslen vi har idag inte kan tillgodose så stora behov som vi har idag på bränslen. Därför är det sååå smart att också sätta lagkrav på förbrukningen, det nivellerar behovet som faktiskt fortfarande ökar, inte minskar trots allt snack. Med ett förbrukningsmål måste vi utveckla ny teknik för att hinna möta kraven, då sänker vi förbrukningens snitt långt under 0,67; det är ju bara max förbrukning.
Så kombinationen av två nivåer flyttar marknaden och ökar miljöanpassning dramatiskt, något som Sveriges samlade skattehöjningar sedan 1850 inte ens lyckats nagga i kanten.
Vem är nu fortfarande för höjning av skatt på drivmedel?
Idag bygger vi nytt i Sverige som aldrig förr. Vi bygger exakt som man byggt i USA de senaste 50 åren, glest, breda vägar och gator som går långt från byggnaderna för att sedan ha anslutningsvägar in.
De har påbörjat sitt frigörande från fossila bränslen genom lagstiftning, inte stora skattehöjningar. De har också mycket duktigare ekonomer där så det kanske förklarar det. Svenska nationalekonomer skulle inte ens få en provanställning på Harvard.
En bekant till mig, Martin Tobias (bilden), driver idag ett av de största biodieselföretagen i USA, Imperium Renewables, och på hans blogg kan man följa hans kamp för en rättvis prissättning av produkterna. S
enaten planerar att lansera ett lagförslag som kommer att kräva en bränsleförbrukning på max 0,67 l/mil för alla fordon, uppnått till år 2020. Plus att man vill kvotera in biobränsle så att det säljs och används minst 77592500000 liter per år från och med 2015, om sju år.Detta blir då en utmaning för lastbilstillverkarna och transportnäringen. Detta lagkrav blockerar inte teknikutvecklingen som skattehöjningar brukar göra utan det eldar på den. Dessutom vet tillverkarna av fordon och bränsle att de måste köra med biobränsle och inte bara experimentera som i Sverige idag.
Vad leder det till?
Först så skapar det ett investeringsklimat i biobränsle som vi inte ser idag. Visst är man intresserad men på experimentbasis då det inte är säkert att staten eller EU vill skapa full efterfrågan på biobränslen. Så man lågar lite. Det gör man inte om det är bestämt att marknaden ska ha en minimistorlek 2015. En garanterad mängd såld, i en större mängd då, ger en lätt kalkyl för hur vinstmarginalerna ska sättas, hur långsiktig avskrivning den tekniska utrustningen kan ha och mycket mer. Det sänker priset på biobränslen. Det ökar samtidigt priset på bensin och fossildiesel då producenterna vet att dagarna är räknade och kortar sina investeringar.
Jag som varit med i miljörörelsen, agenda 21 och mycket annat vet också att de biobränslen vi har idag inte kan tillgodose så stora behov som vi har idag på bränslen. Därför är det sååå smart att också sätta lagkrav på förbrukningen, det nivellerar behovet som faktiskt fortfarande ökar, inte minskar trots allt snack. Med ett förbrukningsmål måste vi utveckla ny teknik för att hinna möta kraven, då sänker vi förbrukningens snitt långt under 0,67; det är ju bara max förbrukning.
Så kombinationen av två nivåer flyttar marknaden och ökar miljöanpassning dramatiskt, något som Sveriges samlade skattehöjningar sedan 1850 inte ens lyckats nagga i kanten.
Vem är nu fortfarande för höjning av skatt på drivmedel?
lördag, december 08, 2007
Tillväxt?
Läste för några dagar sedan om de företagsledare i nordöstra Skåne som backar upp de nio kommunernas krav på utökad pågatågstrafik till Hässleholm-Kristianstad. De säger sig vara säkra på att en utbyggd spårtrafik är ett måste för fortsatt tillväxt.
Det är två saker man måste titta på för att se om detta stämmer. Först är om den nordöstra delen av Skåne har den typ av arbetskraftsbehov som i sin tur kan tillfredställas av intransport från sydvästra Skåne, det andra är om det verkligen föreligger någon växtvärk i nordöstra Skåne.
EU är tänkt att fungera på ungefär samma sätt, fri rörlighet av arbetskraft ska säkerställa en stabil tillväxt i de regioner av EU som har bäst förutsättningar för en viss bransch etc. Fri rörlighet ska också bidra till att hålla nere löner så att man inte måste öka lönerna i en snabbare takt i en region med vissa dominerande branscher vilket skapar en starkare konkurrenskraft mot omvärlden, dvs USA när denna tanke formulerades. Det var innan Kina blev den största konkurrenten.
Återigen till pågatåg i nordost. Jag tror inte det alls ger någon tillväxtökning eller ens skapar en märkbart förbättrad rekryteringsgrund till de företag som dominerar där. Varför?
Tittar man på fakta så visar de att nordöstra Skåne har en dominerande arbetsintensiv industri, i nordöstra Skåne arbetar 56% i arbetsintensiv industri att jämföra med nordvästra och sydvästra med 45% och 41%. Även sydöstra ligger högt med 54%. Tillväxt mätt i arbetstillfällen i Skåne ligger de senaste tio åren inom bygg, service, bank och fastighetsbranschen. Mellan 22-42% tillväxt enligt SCB. Tappar mest gör jordbruk, skogsbruk och tillverkningsindustri.
Dessa tre näringsgrenar dominerar nordostskåne.
FoU, sjukvård och socialtjänst har en tillväxt på ca 15% och dessa kunskapsintensiva branscher skulle kunna vara det man söker folk till i nordost. Men det är inte så. Nordöstra Skåne ligger sämst till i utbildningsnivå, snäppet sämre än sydöstra Skåne. Andelen som påbörjat en högskole- eller universitetsutbildning inom tre år efter fullföljt gymnasium ligger mycket under genomsnittet för Skåne. Tar man med Blekinge i bilden blir det ännu sämre. Blekinge skulle kunna vara rekryteringsbas för de dominerande näringarna i nordöstra Skåne, men det har de goda pendlingsvägarna och tåg/buss inte visat på de senaste 15 åren.
Ännu ett bevis för att det som är behovet i nordost är inte tillgången på kvalificerad arbetskraft, det är kort och gott arbetskraft som är villiga att arbeta på de arbetsplatser som erbjuds där, för de som är arbetssökande i nordost verkar inte nappa.
En annan bild visas också i analysen av innovationsföretag, avknoppning från FoU och kunskapsintensiva branscher. Där ligger nordöstra Skåne i botten i en jämförelse mellan de fyra hörnen av Skåne och Blekinge. Där är Blekinge en klar vinnare med 58% sysselsatta i detta näringslivsområde, tvåa är sydvästra med 47%, sydöstra 34%, nordvästra 31% och då nordöstra med.... 24%. 34% mindre än grannlänet Blekinge. Uppseendeväckande men detta talas det lite om.
Vi kan alltså rätt lätt konstatera att nordöstra Skåne inte har behov av den arbetskraft som erbjuds utifrån och man har en snedfördelning på branscher som är på tillbakagång generellt i Europa och mycket konkurrensutsatta från omvärlden.
Vad nordöstra Skåne behöver är en rejäl effektiviseringssatsning för att minska behovet av arbetskraft plus en total uppryckning i arbetet med att skapa nya tillväxtföretag i kunskapsintensiva branscher. Inte en ineffektiv pågatågstrafik.
När jag istället tittar på vilken kommun som har "lyckats" inom det nordöstra Skåne så är det Hässleholm. Där är tillväxten starkast, fördelningen mellan kunskapsintensiva och arbetsintesiva branscher bäst. Hässleholm är nordöstra Skånes tillväxtmotor.
Om någon borde göra en satsning för sig själv borde det vara Hässleholm, det är helt klart ett centra för logistik och transport idag, något som vi vet är en stark bransch om än väldigt miljöfientlig. Här borde en kunskapsindustri växa fram kring miljövänliga transporter med fokus på persontransport i närområdet och godstransport i ett interregionalt perspektiv.
Testmiljön är självklar, nordsydlig och östvästlig transportkorridor för gods på väg, nord-sydlig för gods på räls.
Hur utnyttjar man detta för att skapa en smart, billig och effektiv ersättning för diesel?
Hur utnyttjar man befintligt järnvägsnät för att skapa fler persontransporter? Hur ska de boende i Hässleholm röra sig inom tätorten med redan ett trassligt gatsystem?
Det är två saker man måste titta på för att se om detta stämmer. Först är om den nordöstra delen av Skåne har den typ av arbetskraftsbehov som i sin tur kan tillfredställas av intransport från sydvästra Skåne, det andra är om det verkligen föreligger någon växtvärk i nordöstra Skåne.
EU är tänkt att fungera på ungefär samma sätt, fri rörlighet av arbetskraft ska säkerställa en stabil tillväxt i de regioner av EU som har bäst förutsättningar för en viss bransch etc. Fri rörlighet ska också bidra till att hålla nere löner så att man inte måste öka lönerna i en snabbare takt i en region med vissa dominerande branscher vilket skapar en starkare konkurrenskraft mot omvärlden, dvs USA när denna tanke formulerades. Det var innan Kina blev den största konkurrenten.
Återigen till pågatåg i nordost. Jag tror inte det alls ger någon tillväxtökning eller ens skapar en märkbart förbättrad rekryteringsgrund till de företag som dominerar där. Varför?
Tittar man på fakta så visar de att nordöstra Skåne har en dominerande arbetsintensiv industri, i nordöstra Skåne arbetar 56% i arbetsintensiv industri att jämföra med nordvästra och sydvästra med 45% och 41%. Även sydöstra ligger högt med 54%. Tillväxt mätt i arbetstillfällen i Skåne ligger de senaste tio åren inom bygg, service, bank och fastighetsbranschen. Mellan 22-42% tillväxt enligt SCB. Tappar mest gör jordbruk, skogsbruk och tillverkningsindustri.
Dessa tre näringsgrenar dominerar nordostskåne.
FoU, sjukvård och socialtjänst har en tillväxt på ca 15% och dessa kunskapsintensiva branscher skulle kunna vara det man söker folk till i nordost. Men det är inte så. Nordöstra Skåne ligger sämst till i utbildningsnivå, snäppet sämre än sydöstra Skåne. Andelen som påbörjat en högskole- eller universitetsutbildning inom tre år efter fullföljt gymnasium ligger mycket under genomsnittet för Skåne. Tar man med Blekinge i bilden blir det ännu sämre. Blekinge skulle kunna vara rekryteringsbas för de dominerande näringarna i nordöstra Skåne, men det har de goda pendlingsvägarna och tåg/buss inte visat på de senaste 15 åren.
Ännu ett bevis för att det som är behovet i nordost är inte tillgången på kvalificerad arbetskraft, det är kort och gott arbetskraft som är villiga att arbeta på de arbetsplatser som erbjuds där, för de som är arbetssökande i nordost verkar inte nappa.
En annan bild visas också i analysen av innovationsföretag, avknoppning från FoU och kunskapsintensiva branscher. Där ligger nordöstra Skåne i botten i en jämförelse mellan de fyra hörnen av Skåne och Blekinge. Där är Blekinge en klar vinnare med 58% sysselsatta i detta näringslivsområde, tvåa är sydvästra med 47%, sydöstra 34%, nordvästra 31% och då nordöstra med.... 24%. 34% mindre än grannlänet Blekinge. Uppseendeväckande men detta talas det lite om.
Vi kan alltså rätt lätt konstatera att nordöstra Skåne inte har behov av den arbetskraft som erbjuds utifrån och man har en snedfördelning på branscher som är på tillbakagång generellt i Europa och mycket konkurrensutsatta från omvärlden.
Vad nordöstra Skåne behöver är en rejäl effektiviseringssatsning för att minska behovet av arbetskraft plus en total uppryckning i arbetet med att skapa nya tillväxtföretag i kunskapsintensiva branscher. Inte en ineffektiv pågatågstrafik.
När jag istället tittar på vilken kommun som har "lyckats" inom det nordöstra Skåne så är det Hässleholm. Där är tillväxten starkast, fördelningen mellan kunskapsintensiva och arbetsintesiva branscher bäst. Hässleholm är nordöstra Skånes tillväxtmotor.
Om någon borde göra en satsning för sig själv borde det vara Hässleholm, det är helt klart ett centra för logistik och transport idag, något som vi vet är en stark bransch om än väldigt miljöfientlig. Här borde en kunskapsindustri växa fram kring miljövänliga transporter med fokus på persontransport i närområdet och godstransport i ett interregionalt perspektiv.
Testmiljön är självklar, nordsydlig och östvästlig transportkorridor för gods på väg, nord-sydlig för gods på räls.
Hur utnyttjar man detta för att skapa en smart, billig och effektiv ersättning för diesel?
Hur utnyttjar man befintligt järnvägsnät för att skapa fler persontransporter? Hur ska de boende i Hässleholm röra sig inom tätorten med redan ett trassligt gatsystem?
fredag, december 07, 2007
Hostattack
Efter ett par veckors hostande så fick jag en hostattack när jag läste om regeringens skattehöjning på drivmedel, dvs mest intressant för privatbilisten är att bensinen blir dyrare vid årsskiftet, igen.
Visst, jag vet att vi ständigt hör att det finns en konsumtionshämmande effekt med dyrare bensin och att det då ska ge bättre miljö på sikt men när jag läste miljöekonomi för sisådär 15 år sedan togs drivmedelsbeskattning upp som ett varnande exempel. Kärnan i detta har inte ens Anders Borg fattat än:
Höjd drivmedelskostnad gör redan lägre avlönade jobb i glesbygden svåra att motivera. Inflyttningen till storstadsområdena är konstant hög. Det är oftast de med bäst utbildning, minst antal barn och med skarpaste viljan till anställning som flyttar från landsbygden. Så länge det inte finns kollektivtrafikalternativ så dräneras närområdena och koncetrationen av boende ökar i storstäderna.
Det är såklart inte bara bensinpriset som skapar detta men ofta är det droppen som får bägaren att rinna över.
Det bor idag ca 3,8 miljoner svenskar i de tre stora storstadsområdena om pendlingsbara orter till Stockholm, Göteborg och Malmö räknas in. Det är en ökning med ca 350.00
0 på tio år. Och 300.000 på tio år dessförinnan. Och det kommer att öka med mer än 350.000 till under de kommande tio åren.
Detta skapar kaos i bostadsmarknaden med överhettning, kaos i kollektivtrafiken (pendlandet över Öresundsbron ökade med 33% från förra året), kaos i barnomsorgen, kaos i äldreomsorgen, kaos i psykvården (alla är inte friska som flyttar in), kaos i skolorna, kaos kaos kaos. Allt byggs ut i rasande takt, vägarna repareras och byggs ut med stor koncentration på storstadsregionerna.
Det är alltså så att nettoinkomsten ökar för arbetande om man flyttar till staden? Nej inte i genomsnitt. Det är inte bara trångt i staden, det är mycket dyrare också. Men, det är där jobben finns idag trots drömmande visioner om att arbeta på distans från ett torp i Tingsryd eller nå't sånt.
Problemet med att dabbla runt med drivmedelsskatter för att styra miljökonsekvenser är att man med detta också politiskt styr företagsetableringen till storstadsregionerna då de vill vara där den tillgängliga och kompetenta arbetskraften finns.
Och vice versa.
En ytterligare skattehöjning på drivmedel sätter ännu mer fart på denna karusell.
Är det då inte bra att skatten dras in och kommer miljöåtgärder till nytta?
Jo om det vore så väl. Statens skatteintäkter på drivmedel är ca 70 miljarder per år och de pengarna går till mycket annat än att hjälpa miljön. Så statskassan har vant sig vid detta flöde och ökar nu det i miljöns namn.
Men är det då inte privatbilismen som är problemet och nu ändras väl beteendet?
Tro f-n det. Under de senaste 30 åren har drivmedelsbeskattningen stigit med hundratals procent, samtidigt har vägtrafiken i Stockholm ökat med 65% för samma period.
Samma sak gäller transportsektorn som står för ca 30% av koldioxidutsläppen inom EU, den ökar med 8-10% per år trots ökade kostnader.
Detta bevisar att vi tar de ökade kostnaderna för att vi måste transportera oss och alla tomater, äpplen, bullar, kläder, plastpåsar mm. Måste för att karusellen snurrar snabbare och snabbare, att ta barnen till de centraliserade storförskolorna, ta sig själv till arbetsplatsen, maten hem från köpcentrat, den nya plattTVn från Media Markt, gör det på bussen om du kan.
Alltså kan vi bevisa att drivmedelsskattehöjningarna går hand i hand med trafikökningarna. Har då dessa inget med varandra att göra? Sannolikt väldigt lite. Lösningen är inte att straffskatta arbetstagarna till döds.
Ändå ska vi alltså fortsätta att höja?
Jag rekommenderar en läsning av Freakonomics, den löser inte detta problemet men Steven Levitt jobbar med att lösa incitamentsproblem dagligen och det är vad han är berömd för (berömd i hela ekonomivärlden alltså, inte så stor), på tal om ekonomer, se denna snutt från Galenskaparna
Skulle man börja rota på allvar med detta borde man nog på allvar fundera på vad bilen är, var den ska vara, hur och var den ska produceras och med vad den ska drivas.
Jag ropar efter politiska visioner kring framtidens persontransporter.
Visst, jag vet att vi ständigt hör att det finns en konsumtionshämmande effekt med dyrare bensin och att det då ska ge bättre miljö på sikt men när jag läste miljöekonomi för sisådär 15 år sedan togs drivmedelsbeskattning upp som ett varnande exempel. Kärnan i detta har inte ens Anders Borg fattat än:
Höjd drivmedelskostnad gör redan lägre avlönade jobb i glesbygden svåra att motivera. Inflyttningen till storstadsområdena är konstant hög. Det är oftast de med bäst utbildning, minst antal barn och med skarpaste viljan till anställning som flyttar från landsbygden. Så länge det inte finns kollektivtrafikalternativ så dräneras närområdena och koncetrationen av boende ökar i storstäderna.
Det är såklart inte bara bensinpriset som skapar detta men ofta är det droppen som får bägaren att rinna över.
Det bor idag ca 3,8 miljoner svenskar i de tre stora storstadsområdena om pendlingsbara orter till Stockholm, Göteborg och Malmö räknas in. Det är en ökning med ca 350.00
0 på tio år. Och 300.000 på tio år dessförinnan. Och det kommer att öka med mer än 350.000 till under de kommande tio åren.Detta skapar kaos i bostadsmarknaden med överhettning, kaos i kollektivtrafiken (pendlandet över Öresundsbron ökade med 33% från förra året), kaos i barnomsorgen, kaos i äldreomsorgen, kaos i psykvården (alla är inte friska som flyttar in), kaos i skolorna, kaos kaos kaos. Allt byggs ut i rasande takt, vägarna repareras och byggs ut med stor koncentration på storstadsregionerna.
Det är alltså så att nettoinkomsten ökar för arbetande om man flyttar till staden? Nej inte i genomsnitt. Det är inte bara trångt i staden, det är mycket dyrare också. Men, det är där jobben finns idag trots drömmande visioner om att arbeta på distans från ett torp i Tingsryd eller nå't sånt.
Problemet med att dabbla runt med drivmedelsskatter för att styra miljökonsekvenser är att man med detta också politiskt styr företagsetableringen till storstadsregionerna då de vill vara där den tillgängliga och kompetenta arbetskraften finns.
Och vice versa.
En ytterligare skattehöjning på drivmedel sätter ännu mer fart på denna karusell.
Är det då inte bra att skatten dras in och kommer miljöåtgärder till nytta?
Jo om det vore så väl. Statens skatteintäkter på drivmedel är ca 70 miljarder per år och de pengarna går till mycket annat än att hjälpa miljön. Så statskassan har vant sig vid detta flöde och ökar nu det i miljöns namn.
Men är det då inte privatbilismen som är problemet och nu ändras väl beteendet?
Tro f-n det. Under de senaste 30 åren har drivmedelsbeskattningen stigit med hundratals procent, samtidigt har vägtrafiken i Stockholm ökat med 65% för samma period.
Samma sak gäller transportsektorn som står för ca 30% av koldioxidutsläppen inom EU, den ökar med 8-10% per år trots ökade kostnader.
Detta bevisar att vi tar de ökade kostnaderna för att vi måste transportera oss och alla tomater, äpplen, bullar, kläder, plastpåsar mm. Måste för att karusellen snurrar snabbare och snabbare, att ta barnen till de centraliserade storförskolorna, ta sig själv till arbetsplatsen, maten hem från köpcentrat, den nya plattTVn från Media Markt, gör det på bussen om du kan.
Alltså kan vi bevisa att drivmedelsskattehöjningarna går hand i hand med trafikökningarna. Har då dessa inget med varandra att göra? Sannolikt väldigt lite. Lösningen är inte att straffskatta arbetstagarna till döds.
Ändå ska vi alltså fortsätta att höja?
Jag rekommenderar en läsning av Freakonomics, den löser inte detta problemet men Steven Levitt jobbar med att lösa incitamentsproblem dagligen och det är vad han är berömd för (berömd i hela ekonomivärlden alltså, inte så stor), på tal om ekonomer, se denna snutt från Galenskaparna
Skulle man börja rota på allvar med detta borde man nog på allvar fundera på vad bilen är, var den ska vara, hur och var den ska produceras och med vad den ska drivas.
Jag ropar efter politiska visioner kring framtidens persontransporter.
lördag, november 24, 2007
Optimum i Dalby
Min egen privata följetong om Optimum fortsätter då de igår hade en presentation för Dalby byråd. Precis som i Höör så blev det rätt högljuda protester, i Höör vill de bygga 4 våningar högt i ett område med max 2 våningar sedan Hedenhös tid, i Dalby vill de bygga 6 våningar högt, man ser här en tydlig sak.
Det handlar inte om anpassning till omgivning, miljö och kultur, det handlar om att få det antal lägenheter som Optimum anser sig behöva sälja för att gå med sin egen förväntade vinst.
" Den lilla ytan kräver höga hus för att bostadsrätterna ska bli överkomliga till de marknadspriser som gäller i Dalby, förklarade Optimums styrelse ordförande Ronald Åman."
Snick snack.
Tills Optimum redovisar hur de ska finansiera byggnationen av sina drygt 130 lägenheter i Dalby, Vellinge och Höör så utgår iallafall jag ifrån att de bygger på spekulation.
De som skriver kontrakt för första husets lägenheter får se sina kontrakt belånas för att genomföra bygget, en rejäl vinst förväntas och den ska del- eller helfinansiera byggnationen av nästa hus osv.
Men, vad händer om det inte går ihop sig i byggfasen och lägenheterna i värsta fall inte blir klara eller lider av sådana brister att de måste åtgärdas?
Då finns det ju inga pengar eller?
Då går väl Optimum i konkurs eller?
Ge oss gärna svar på vad detta luftbubbleprojekt kan göra för att framstå som trovärdigt.
Nu, innan ni förstör värdefulla miljöer.
Det handlar inte om anpassning till omgivning, miljö och kultur, det handlar om att få det antal lägenheter som Optimum anser sig behöva sälja för att gå med sin egen förväntade vinst.
" Den lilla ytan kräver höga hus för att bostadsrätterna ska bli överkomliga till de marknadspriser som gäller i Dalby, förklarade Optimums styrelse ordförande Ronald Åman."
Snick snack.
Tills Optimum redovisar hur de ska finansiera byggnationen av sina drygt 130 lägenheter i Dalby, Vellinge och Höör så utgår iallafall jag ifrån att de bygger på spekulation.
De som skriver kontrakt för första husets lägenheter får se sina kontrakt belånas för att genomföra bygget, en rejäl vinst förväntas och den ska del- eller helfinansiera byggnationen av nästa hus osv.
Men, vad händer om det inte går ihop sig i byggfasen och lägenheterna i värsta fall inte blir klara eller lider av sådana brister att de måste åtgärdas?
Då finns det ju inga pengar eller?
Då går väl Optimum i konkurs eller?
Ge oss gärna svar på vad detta luftbubbleprojekt kan göra för att framstå som trovärdigt.
Nu, innan ni förstör värdefulla miljöer.
fredag, november 23, 2007
ny listetta, downloads och fildelning
Ständigt påminns vi i media av de lobbande musikdistributörerna, aka skivbolagen, att det är ett fruktansvärt fördärv med fildelning och det är enbart, absolut enbart det som gör att plastskivorna inte säljer så bra längre.
Då kanske man som gammal musikreaktionär får säga så här: -"sälj bättre musik, sälj den musik som vi vill ha, inte nåt Idolskit som tröskats fram av musikbranschens motsvarighet till broilerfabrik", det visar sig nämligen att när något är bra, riktigt bra, då sätts det nya rekord i försäljning. Jodå.
Men inte numera enbart plastskivor, nu är downloads en stor del i distributionen, så den nya tiden visar med hela handen, gör något bra så slås rekorden;
Alicia Keys gör listsuccé och slår därmed Norah Jones rekord, inte från 1995, utan 2004. Alltså.
Jag ser sambandet,
prångla ut skit - sälj skit
lansera kvalitet - sälj bra
Att folk laddar ner låtarna är och bör ses som ett stort tecken på att vi som hyfsat logiska konsumenter inte anser det värt att lägga våra pengar på; lyssnandet blir kortvarigt och ger i 50% av fallen snabb bekräftelse på att det definitivt inte var värt att lägga pengarna på.
Så skärp er, släpp inte fler Idolartister, Paul Potts (för h---te) m fl, ni vet vem de är....
Då kanske man som gammal musikreaktionär får säga så här: -"sälj bättre musik, sälj den musik som vi vill ha, inte nåt Idolskit som tröskats fram av musikbranschens motsvarighet till broilerfabrik", det visar sig nämligen att när något är bra, riktigt bra, då sätts det nya rekord i försäljning. Jodå.
Men inte numera enbart plastskivor, nu är downloads en stor del i distributionen, så den nya tiden visar med hela handen, gör något bra så slås rekorden;
Alicia Keys gör listsuccé och slår därmed Norah Jones rekord, inte från 1995, utan 2004. Alltså.
Jag ser sambandet,
prångla ut skit - sälj skit
lansera kvalitet - sälj bra
Att folk laddar ner låtarna är och bör ses som ett stort tecken på att vi som hyfsat logiska konsumenter inte anser det värt att lägga våra pengar på; lyssnandet blir kortvarigt och ger i 50% av fallen snabb bekräftelse på att det definitivt inte var värt att lägga pengarna på.
Så skärp er, släpp inte fler Idolartister, Paul Potts (för h---te) m fl, ni vet vem de är....
onsdag, november 21, 2007
Sverige - Lettland
Ikväll så då årets fotbollsantiklimax, Sverige - Lettland på Råsunda. Även om Majstorovic trodde det var Estland, oavsett, det är väl den match som ingen borde vilja se? Tänk såhär;
Om Sverige förlorar mot denna letta (hehe) motståndare så vill inte jag se det magplasket, hu. Om de vinner så gör de det på ett säkert och stabilt sätt, som de statistiskt sett brukar göra, dvs 0-0 in i 82:a minuten då en plötslig inspiration får bollen över backlinjen och halvnickas in vid ena stolproten av Allbäck. Enkelt. Inte alls sevärt.
Så ett antiklimax.
Men man sitter väl där bänkad ändå, i brist på bättre fotbollsunderhållning.
Nu senast mot Spanien, som visades på inte så väl spridda Kanal 9, så var medias förväntningar skyhöga på att kunna göra avslut på kvalet där och då. Trots att Sveriges form har varit dalande ända sedan näsvridningen från tyskarna i VM och att Spanien gått från klarhet till klarhet sedan pungsparken från Nordirland.
Jag tittade på Danmark-Nordirland istället, riktigt bra fotboll på Europas sämsta gräsplan.
Är då Sveriges fotbollslandslag så dåliga då? Nej inte ens i jämförelse med 94 års numera klassiska uppställning, på varje plats så är de individuella spelarna bättre idag. I sina klubblag.
Inte i landslaget förutom Linderoth som jag numera motvilligt måste acceptera som helt nödvändig, drömmen om en riktig uppspelande mittfältare och inte enbart en duktig spelfördelare är bara en dröm. Inte ens Lagerbäck gör väl om misstaget med Daniel Andersson igen, hu. Även om jag är MFFare sedan barnsben så kan jag inte ens se något positivt med hans spel vare sig i MFF eller i landslaget. Kanske det blir bättre nu i Malmö när äntligen Osmanovski fick respass ut ur laget, att han var lovande 98-99 och fick chans i Bari är ingen hållbar merit, nu har hans mesfotboll fått sitt slut, nu väntar jag på att herr Safari också åker långt bort.
Nog om MFF.
Skillnaden mellan 94 och 07 är att spelare som har otroliga kvaliteter inte får ut dem i landslaget. Om det beror på vad de äter på laddningarna, hur den psykosociala miljön är eller om det är team Lagerbäck som är fel? Ingen aning men funkar gör det inte längre.
Hoppas att jag blir överbevisad, att Sverige vinner med 7-0 mot Lettland, vinner gruppen i EM och går till final för att där falla på en tveksamt dömd straff till Italien i 91a minuten.
Det är väl så de brukar vinna sina titlar?
Om Sverige förlorar mot denna letta (hehe) motståndare så vill inte jag se det magplasket, hu. Om de vinner så gör de det på ett säkert och stabilt sätt, som de statistiskt sett brukar göra, dvs 0-0 in i 82:a minuten då en plötslig inspiration får bollen över backlinjen och halvnickas in vid ena stolproten av Allbäck. Enkelt. Inte alls sevärt.
Så ett antiklimax.
Men man sitter väl där bänkad ändå, i brist på bättre fotbollsunderhållning.
Nu senast mot Spanien, som visades på inte så väl spridda Kanal 9, så var medias förväntningar skyhöga på att kunna göra avslut på kvalet där och då. Trots att Sveriges form har varit dalande ända sedan näsvridningen från tyskarna i VM och att Spanien gått från klarhet till klarhet sedan pungsparken från Nordirland.
Jag tittade på Danmark-Nordirland istället, riktigt bra fotboll på Europas sämsta gräsplan.
Är då Sveriges fotbollslandslag så dåliga då? Nej inte ens i jämförelse med 94 års numera klassiska uppställning, på varje plats så är de individuella spelarna bättre idag. I sina klubblag.
Inte i landslaget förutom Linderoth som jag numera motvilligt måste acceptera som helt nödvändig, drömmen om en riktig uppspelande mittfältare och inte enbart en duktig spelfördelare är bara en dröm. Inte ens Lagerbäck gör väl om misstaget med Daniel Andersson igen, hu. Även om jag är MFFare sedan barnsben så kan jag inte ens se något positivt med hans spel vare sig i MFF eller i landslaget. Kanske det blir bättre nu i Malmö när äntligen Osmanovski fick respass ut ur laget, att han var lovande 98-99 och fick chans i Bari är ingen hållbar merit, nu har hans mesfotboll fått sitt slut, nu väntar jag på att herr Safari också åker långt bort.
Nog om MFF.
Skillnaden mellan 94 och 07 är att spelare som har otroliga kvaliteter inte får ut dem i landslaget. Om det beror på vad de äter på laddningarna, hur den psykosociala miljön är eller om det är team Lagerbäck som är fel? Ingen aning men funkar gör det inte längre.
Hoppas att jag blir överbevisad, att Sverige vinner med 7-0 mot Lettland, vinner gruppen i EM och går till final för att där falla på en tveksamt dömd straff till Italien i 91a minuten.
Det är väl så de brukar vinna sina titlar?
fredag, november 16, 2007
Surt sa miljonären när han kippade efter andan
Var får man allt ifrån? Dagens indignerade moralväktare är Carl-Johan Bonnier som utropar Sverige till "Ett efterblivet paradis olagliga IT-pirater", hohoho, rena julaftonen för högerorienterade Östermalmsbukar.
Det är knappt man orkar läsa igenom den tjocka, matade texten men andemeningen att vi inte har en utvecklad lagstiftning kring upphosrätten i Sverige. Jag har tidigare skrivit om tekniken kring rippat material; dvs det som sprids. Därför kan jag göra en mer populistisk jämförelse kring det som herr mediemagnat Bonnier tycker till om.
Tänk er så här:
Vi har en lagstiftning idag som förbjuder kopiering och spridning av upphosrättsligt skyddat material. Vi har också hastighetsbegränsningar på våra gator och vägar. Gör jämförelsen mellan individens utnyttjande av bilen och individens utnyttjande av fildelningstjänster på informationsmotorvägen (rätt bra va?), den ena färdas fysiskt och den andra digitalt.
Den första är skyddad av en mängd lagstiftning som uttryckligen ska följas, men som få följer. Med fartkameror och kraftigt höjda böter till följd. Samma gäller för de andra som fildelar, få följer, krav på kraftig övervakning och skyhöga böter.
Skillnaden här ligger i vem som gnäller om skärpta straff, högre böter, mer kontroll. Det är inte individerna som kör eller delar, det är i fallet med hastighetskontroll polisen som vill att lagen efterföljs och får gehör för investeringar på 350 miljoner för detta, individen skall skyddas från sin egen omdömeslöshet. I fallet med fildelning är det bolagen och ett fåtal artister som höjer sina indignerade röster för att de vill skydda sin egendom, inte individen, den skiter de i. Den som inte köper deras prylar är inte värd att skydda.
Tänk nu om vi i båda fallen hade sett till att använda bästa teknik. Då hade det funnits hastighetsspärrar i bilens utrustning. Alkolås, proximering för krockskydd, laserdistansmätare mm som standard. I fildelningsvärlden kan man införa motsvarande styrning, bittorrentpaket blockeras, installationsfiler kan inte startas utan att en onlinebetalning gjorts mm.
Varför införs inte allt detta då? Det skulle lösa det så kallade problemet. Eller? Rent krasst kan man säga att då skulle individerna börja mixtra med övervakningssystemen för att vi vill inte bli övervakade överallt, alltid. Det räcker med att mobilerna är spårbara, kund- och kontokortsköp samlas in och sparas. Kameror i gathörnen, i entréerna. Orwell är klen i jämförelse.
Ska vi då inte följa lagstiftning?
Jovisst, men glöm aldrig att lagstiftning endast fungerar om majoriteten är överens om att den är rättfärdigad. Skapa inte fler cykelhjälmslagar, hur många 13-åringar använder hjälm när ingen vuxen tittar? Hur många kör inte för fort ibland när vägen är nästan tom? Vem slänger inte blandade sopor i återvinningscontainern ibland....
Om vi ska använda bästa tillgängliga teknik för att skydda individen, individens rätt och bolagens rätt att skydda sitt upphovsrättsliga material, då hamnar vi i Überorwellsk värld. Med magnater som dikterar villkoren för hur staten ska sköta kontrollen av sina undersåtar, fy.
Oj, vänta, är det inte så redan....
Det är knappt man orkar läsa igenom den tjocka, matade texten men andemeningen att vi inte har en utvecklad lagstiftning kring upphosrätten i Sverige. Jag har tidigare skrivit om tekniken kring rippat material; dvs det som sprids. Därför kan jag göra en mer populistisk jämförelse kring det som herr mediemagnat Bonnier tycker till om.
Tänk er så här:
Vi har en lagstiftning idag som förbjuder kopiering och spridning av upphosrättsligt skyddat material. Vi har också hastighetsbegränsningar på våra gator och vägar. Gör jämförelsen mellan individens utnyttjande av bilen och individens utnyttjande av fildelningstjänster på informationsmotorvägen (rätt bra va?), den ena färdas fysiskt och den andra digitalt.
Den första är skyddad av en mängd lagstiftning som uttryckligen ska följas, men som få följer. Med fartkameror och kraftigt höjda böter till följd. Samma gäller för de andra som fildelar, få följer, krav på kraftig övervakning och skyhöga böter.
Skillnaden här ligger i vem som gnäller om skärpta straff, högre böter, mer kontroll. Det är inte individerna som kör eller delar, det är i fallet med hastighetskontroll polisen som vill att lagen efterföljs och får gehör för investeringar på 350 miljoner för detta, individen skall skyddas från sin egen omdömeslöshet. I fallet med fildelning är det bolagen och ett fåtal artister som höjer sina indignerade röster för att de vill skydda sin egendom, inte individen, den skiter de i. Den som inte köper deras prylar är inte värd att skydda.
Tänk nu om vi i båda fallen hade sett till att använda bästa teknik. Då hade det funnits hastighetsspärrar i bilens utrustning. Alkolås, proximering för krockskydd, laserdistansmätare mm som standard. I fildelningsvärlden kan man införa motsvarande styrning, bittorrentpaket blockeras, installationsfiler kan inte startas utan att en onlinebetalning gjorts mm.
Varför införs inte allt detta då? Det skulle lösa det så kallade problemet. Eller? Rent krasst kan man säga att då skulle individerna börja mixtra med övervakningssystemen för att vi vill inte bli övervakade överallt, alltid. Det räcker med att mobilerna är spårbara, kund- och kontokortsköp samlas in och sparas. Kameror i gathörnen, i entréerna. Orwell är klen i jämförelse.
Ska vi då inte följa lagstiftning?
Jovisst, men glöm aldrig att lagstiftning endast fungerar om majoriteten är överens om att den är rättfärdigad. Skapa inte fler cykelhjälmslagar, hur många 13-åringar använder hjälm när ingen vuxen tittar? Hur många kör inte för fort ibland när vägen är nästan tom? Vem slänger inte blandade sopor i återvinningscontainern ibland....Om vi ska använda bästa tillgängliga teknik för att skydda individen, individens rätt och bolagens rätt att skydda sitt upphovsrättsliga material, då hamnar vi i Überorwellsk värld. Med magnater som dikterar villkoren för hur staten ska sköta kontrollen av sina undersåtar, fy.
Oj, vänta, är det inte så redan....
Så urbota tråkigt
Skånes mittpunkt, nu i Höör! Sensationen är ett faktum, några studentikosa Skåneakademiker utropar efter att noga(?) forskat i ämnet,med gps och allt, en plats i Höörs tätort, Brännemölla, till Skånes Mittpunkt. Ok. Vad är det som är så intressant med det?
Möjligen turistbyråns reaktion? Eller det faktum att det blir ett flertal tidningsartiklar på denna feelgoodberättelse?
Nja, det är väl så att en mittpunkt, origo, är den plats det står stilla på medan allt annat rör sig runt omkring. Men att det skulle bli en turistattraktion av det? Knappast. Tänk en stund på vad en attraktion är idag.
1. Den har ett besöksvärde, platsen eller punkten har i sig en underhållande eller informativ effekt.
2a. Underhållande är brett och sträcker sig över mat, aktivitet, händelse, musik, teater, show, sport, utsikt och mycket mer. Mittpunkter har än så länge inte kvalificerat sig...
2b. Om den inte är primärt underhållande så berättar den något. Ett museum, ett slagfält, en bunke stenar. Historia.
Det är rätt roligt med att det ständigt återkommer små och stora försök att skapa attraktioner. För 20 år sedan fick jag mig presenterat en idé från en kommunalpolitiker i Hässleholm, vars namn vi nog inte ska nämna. Han ville bygga en attraktion. Ett sorts Eiffeltorn som skulla ha varje stödben i fyra hörn av kommunen... sådär 25 km från hörn till hörn. Borde bli rätt högt, tyckte jag men det svar han hade var suveränt:-"äh, vi behöver inte bygga klart det, det räcker med att vi bygger på fundamenten och berättar om vad det ska bli så kommer tusentals att vallfärda!".
Hmmm.
En annan tokig idé är i en tidningsartikel jag sparat; vårt kära kommunalråd föreslår där att köpa atlantfartyget Queen Elisabeth II och lägga den i en av Ringsjöarna. Skulle då snabbt bli en attraktion! Jo, tro det. Snarare skulle det bli en attraktion att se på när man klurar ut hur man lyfter en 293,5 meter lång och 70000 ton tung pryl upp ur vattnet, köra den på E22:an upp till Ringsjön. Gullivers resor i modern tappning. Vilken attraktion. Om det vore möjligt tekniskt och ekonomiskt.
Only in Höör.
Så urbota tråkig verkligheten är.
Möjligen turistbyråns reaktion? Eller det faktum att det blir ett flertal tidningsartiklar på denna feelgoodberättelse?
Nja, det är väl så att en mittpunkt, origo, är den plats det står stilla på medan allt annat rör sig runt omkring. Men att det skulle bli en turistattraktion av det? Knappast. Tänk en stund på vad en attraktion är idag.
1. Den har ett besöksvärde, platsen eller punkten har i sig en underhållande eller informativ effekt.
2a. Underhållande är brett och sträcker sig över mat, aktivitet, händelse, musik, teater, show, sport, utsikt och mycket mer. Mittpunkter har än så länge inte kvalificerat sig...
2b. Om den inte är primärt underhållande så berättar den något. Ett museum, ett slagfält, en bunke stenar. Historia.
Det är rätt roligt med att det ständigt återkommer små och stora försök att skapa attraktioner. För 20 år sedan fick jag mig presenterat en idé från en kommunalpolitiker i Hässleholm, vars namn vi nog inte ska nämna. Han ville bygga en attraktion. Ett sorts Eiffeltorn som skulla ha varje stödben i fyra hörn av kommunen... sådär 25 km från hörn till hörn. Borde bli rätt högt, tyckte jag men det svar han hade var suveränt:-"äh, vi behöver inte bygga klart det, det räcker med att vi bygger på fundamenten och berättar om vad det ska bli så kommer tusentals att vallfärda!".
Hmmm.
En annan tokig idé är i en tidningsartikel jag sparat; vårt kära kommunalråd föreslår där att köpa atlantfartyget Queen Elisabeth II och lägga den i en av Ringsjöarna. Skulle då snabbt bli en attraktion! Jo, tro det. Snarare skulle det bli en attraktion att se på när man klurar ut hur man lyfter en 293,5 meter lång och 70000 ton tung pryl upp ur vattnet, köra den på E22:an upp till Ringsjön. Gullivers resor i modern tappning. Vilken attraktion. Om det vore möjligt tekniskt och ekonomiskt.
Only in Höör.
Så urbota tråkig verkligheten är.
onsdag, november 14, 2007
Old versus New
(en fortsättning på tidigare inlägg om web 2.0, sociala webben, facebook och Google Opensocial)
Reading up on current discussions regarding web 2.0, I found this article about why 2.0 might be fading already and this one about the facebook versus Opensocial release from Google and a more technical one on why Opensocial is not going to do the trick. There is many more but these three gives you an idea of what is the current search for the new graal. The next big thing.
Maybe I'm totally wrong but let's take a step back and review what happened when services like the blogtools where released. The whole creation process of consumable "news" was disrupted and the previously dominating print media (that went online to not loose even more readers) couldn't figure out what had happened.
This little sketch I made shows very simply how the power over news (my definition is something that news is new, and told to others - disregarding how, what about and from whom) was changed and went into an equal power situation.
The control over the distribution of news from a few producers (publishers, journalists) to the way it's now possible to produce and distribute, online, is now shared power. the two pyramids points to each other and the situation gets even more complicated as many of the readers are actually sources now, encouraged to send their observations to journalists, or use it to spice up their blogs.
The recent events in Burma and Pakistan shows that the power of having a mobile is also the power of creating news material, each of the sent SMS or MMS is a source, not possible to validate by chain of commands as in the old school media world. Now there's a lot of talk about the power of new social networking tools in mobiles, that they give everyone the power to create instant news and make it visible on facebook or any other community.
Could be good and fine when we talk about a situation of crisis, action material. But what it shows is also that if the sources is not analyzed then there is few that understands it and that creates problems, a very small group will read it. So instead of creating the one and only news feed, the disruption is total, user created news get ultra local or super global, not much in between.
Back to web 2.0. Besides the fact that there is thousands of social communities and even a browser that collects them into one window, the communities are super global and not ultra local. So they are not of any real use for anyone in the everyday life. They are pure entertainment. Maybe the big ones can evolve into web 3.0 and become important to peoples life but the solution is defenitely not to create more of them! The fragments of our personal time is not going to be enough for them all.
So the change of command in who decide what I can read and where didn't bring us the big democratic, free and totally open media world. It will bring us more and more inner worlds, secluded Exchanges of source information, because I will only trust information validated by someone that I trust will have the judgement not to lie and also be able to analyze their sources.
The best reference to what we will get is Flexible Intelligence Source and Information Tools. And they will be both online and mobile.
There will still be a lot of openly accessible news feeds for the masses. Without knowing it web 2.0 created the new class society, the ones that have access to real news, the ones that wants to have acces but can't get it, and the ones that do not care. The new networks will be the ones that enable people to grow themselves and their business by having access to restricted information, created within the networks.
If it's good or bad? It's just the way it's going to be.
Reading up on current discussions regarding web 2.0, I found this article about why 2.0 might be fading already and this one about the facebook versus Opensocial release from Google and a more technical one on why Opensocial is not going to do the trick. There is many more but these three gives you an idea of what is the current search for the new graal. The next big thing.
Maybe I'm totally wrong but let's take a step back and review what happened when services like the blogtools where released. The whole creation process of consumable "news" was disrupted and the previously dominating print media (that went online to not loose even more readers) couldn't figure out what had happened.
This little sketch I made shows very simply how the power over news (my definition is something that news is new, and told to others - disregarding how, what about and from whom) was changed and went into an equal power situation.The control over the distribution of news from a few producers (publishers, journalists) to the way it's now possible to produce and distribute, online, is now shared power. the two pyramids points to each other and the situation gets even more complicated as many of the readers are actually sources now, encouraged to send their observations to journalists, or use it to spice up their blogs.
The recent events in Burma and Pakistan shows that the power of having a mobile is also the power of creating news material, each of the sent SMS or MMS is a source, not possible to validate by chain of commands as in the old school media world. Now there's a lot of talk about the power of new social networking tools in mobiles, that they give everyone the power to create instant news and make it visible on facebook or any other community.
Could be good and fine when we talk about a situation of crisis, action material. But what it shows is also that if the sources is not analyzed then there is few that understands it and that creates problems, a very small group will read it. So instead of creating the one and only news feed, the disruption is total, user created news get ultra local or super global, not much in between.
Back to web 2.0. Besides the fact that there is thousands of social communities and even a browser that collects them into one window, the communities are super global and not ultra local. So they are not of any real use for anyone in the everyday life. They are pure entertainment. Maybe the big ones can evolve into web 3.0 and become important to peoples life but the solution is defenitely not to create more of them! The fragments of our personal time is not going to be enough for them all.
So the change of command in who decide what I can read and where didn't bring us the big democratic, free and totally open media world. It will bring us more and more inner worlds, secluded Exchanges of source information, because I will only trust information validated by someone that I trust will have the judgement not to lie and also be able to analyze their sources.
The best reference to what we will get is Flexible Intelligence Source and Information Tools. And they will be both online and mobile.
There will still be a lot of openly accessible news feeds for the masses. Without knowing it web 2.0 created the new class society, the ones that have access to real news, the ones that wants to have acces but can't get it, and the ones that do not care. The new networks will be the ones that enable people to grow themselves and their business by having access to restricted information, created within the networks.
If it's good or bad? It's just the way it's going to be.
tisdag, november 13, 2007
Näringskedjan
På 1850-talet påbörjades den tidens IT-boom, järnvägen. Det byggdes järnvägar kors och tvärs under de kommande 75 åren, nästan allt betalades av privata bolag som tog in för den tiden enorma mängder riskkapital. En del prospekt anses vara i klass med Boo.com (om någon minns dem).
När den krassa verkligheten gjorde sig påmind så insåg en hel del av bolagsdrivarna att det inte fanns resande nog att försörja t ex en järnvägslinje mellan Höör och Hörby. En del bolag hade satsat på smalspårig järnväg vilket var ok för låga hastigheter, när kraven ökade på snabbare kommunikation så byggdes fler med nuvarande spårvidd.
I takt med att järnvägsbolagen behövde slås ihop för att få ekonomin att gå ihop så ökade antalet bilar på vägarna. Detta mönster upprepades ungefär samtidigt över hela västvärlden.
Då restes röster för att staten skulle gå in och köpa, förstatliga järnvägen, de ägde redan de viktigaste stambanorna. Så gjordes efter mycket om och men. Innovation plus riskkapital blev en allmän infrastruktur. Till slut släppte staten också in andra aktörer på spåret och efter nästan tio år så har den marknade mognat och skapat välmående tjänsteföretag. Näringskedjan är rätt tydlig:
Nät
Transportör
Tjänsteleverantör
Underleverantör
Detta hände aldrig med en annan infrastrukturnäring, elkraftdistributionen. Där är nätet, rälsen, fortfarande i olika ägares intresse att underhålla, utveckla och drifta. Så kom Gudrun och bevisade att ren marknadsekonomi är förödande för oss alla om den inte regleras tufft. Men ingen har skrikit särskilt högt för att förstatliga elnätet, det ligger liksom inte i tidsandan.
Om detta appliceras på telekommunikation så är det en bransch som startade likadant som järnvägen, innovation och riskkapital. Där tog det inte 75 år att komma till en mogen marknad, snarare 50. Idag så är den branschen global och inte nationell som järnvägen. Därför har den överlevt men också därför har den sina specifika problem. Tillväxten blir oberäknelig då den för in en ny dimension i näringskedjan, nationell styrning och politik:
Politik
Nät
Transportör
Tjänsteleverantör
Underleverantör
Så när Ericsson kommer med överraskande siffror, så kan det bero på en oberäknelig faktor, politisk styrning av besluten. Detta blir speciellt tydligt när man rör sig i de stora tillväxtmarknaderna Kina, sydostasien, Indien. Men även i bananrepublikerna i Sydamerika.
(förresten är inte ordet bananrepublik nedvärderande, det är ett samlingsnamn på stater som är mer beroende av odling för sin BNP än industriell produktion, jämför de siffrorna så ser ni att det är så)
Efter att kopparfolket på telebolagen lutat sig tillbaka och lugnt sett framtiden an så kom en ny innovation, mobiltele. Disruptive. Nu var de tvungna att anamma, undertrycka eller ignorera. De som gjorde det sistnämnda fick så stora problem att de försvann, de som untertryckte hamnade snabbt i bakvattnet och de som anammade, de tog ledningen. Så fungerar det i alla teknologiska innovationssteg, marknaden drivs av det som skapar a) flexibilitet aka effektivitet b) lägre pris. I fallet med mobilt mot fast telefoni så gäller både a och b. Se bara på marknader med otillräcklig ekonomi för att bygga fast nät, de kör på mobilt och utnyttjar innovationerna till fullo och skapar därmed en starkare näringskedja.
När den krassa verkligheten gjorde sig påmind så insåg en hel del av bolagsdrivarna att det inte fanns resande nog att försörja t ex en järnvägslinje mellan Höör och Hörby. En del bolag hade satsat på smalspårig järnväg vilket var ok för låga hastigheter, när kraven ökade på snabbare kommunikation så byggdes fler med nuvarande spårvidd.
I takt med att järnvägsbolagen behövde slås ihop för att få ekonomin att gå ihop så ökade antalet bilar på vägarna. Detta mönster upprepades ungefär samtidigt över hela västvärlden.
Då restes röster för att staten skulle gå in och köpa, förstatliga järnvägen, de ägde redan de viktigaste stambanorna. Så gjordes efter mycket om och men. Innovation plus riskkapital blev en allmän infrastruktur. Till slut släppte staten också in andra aktörer på spåret och efter nästan tio år så har den marknade mognat och skapat välmående tjänsteföretag. Näringskedjan är rätt tydlig:
Nät
Transportör
Tjänsteleverantör
Underleverantör
Detta hände aldrig med en annan infrastrukturnäring, elkraftdistributionen. Där är nätet, rälsen, fortfarande i olika ägares intresse att underhålla, utveckla och drifta. Så kom Gudrun och bevisade att ren marknadsekonomi är förödande för oss alla om den inte regleras tufft. Men ingen har skrikit särskilt högt för att förstatliga elnätet, det ligger liksom inte i tidsandan.
Om detta appliceras på telekommunikation så är det en bransch som startade likadant som järnvägen, innovation och riskkapital. Där tog det inte 75 år att komma till en mogen marknad, snarare 50. Idag så är den branschen global och inte nationell som järnvägen. Därför har den överlevt men också därför har den sina specifika problem. Tillväxten blir oberäknelig då den för in en ny dimension i näringskedjan, nationell styrning och politik:
Politik
Nät
Transportör
Tjänsteleverantör
Underleverantör
Så när Ericsson kommer med överraskande siffror, så kan det bero på en oberäknelig faktor, politisk styrning av besluten. Detta blir speciellt tydligt när man rör sig i de stora tillväxtmarknaderna Kina, sydostasien, Indien. Men även i bananrepublikerna i Sydamerika.
(förresten är inte ordet bananrepublik nedvärderande, det är ett samlingsnamn på stater som är mer beroende av odling för sin BNP än industriell produktion, jämför de siffrorna så ser ni att det är så)
Efter att kopparfolket på telebolagen lutat sig tillbaka och lugnt sett framtiden an så kom en ny innovation, mobiltele. Disruptive. Nu var de tvungna att anamma, undertrycka eller ignorera. De som gjorde det sistnämnda fick så stora problem att de försvann, de som untertryckte hamnade snabbt i bakvattnet och de som anammade, de tog ledningen. Så fungerar det i alla teknologiska innovationssteg, marknaden drivs av det som skapar a) flexibilitet aka effektivitet b) lägre pris. I fallet med mobilt mot fast telefoni så gäller både a och b. Se bara på marknader med otillräcklig ekonomi för att bygga fast nät, de kör på mobilt och utnyttjar innovationerna till fullo och skapar därmed en starkare näringskedja.
Optimum Seniorboende AB har fler projekt
För er som följer utvecklingen av vad som ska hända på Ekeliden i Höör så visar det sig att bolaget Bo Consult i Malmö AB är engagerat i Ekeliden projektet, det står så på deras hemsida.
Där står också at Optimum Seniorboende har ytterligare ett projekt på 50 seniorlägenheter, i Vellinge.
Där står också at Optimum Seniorboende har ytterligare ett projekt på 50 seniorlägenheter, i Vellinge.
torsdag, november 08, 2007
Why the software industry is in for a hit
(kommer kanske på svenska senare, detta är för våra engelsktalande vänner)
I've got a few proposals the last couple of days, all in context to the release of Google OpenSocial (or soon forthcoming release), the next generation tool to integrate social networks into your web site turning it into a modern portal of user (consumer) friendly functionality where they can write reviews, find buddies, interact etc; and the release of Facebook marketing program "Beacon" where the users are targeted with ads that fits their needs (ie what they do and where they are).
As we did in Emappz a couple of years back, the basic idea is to keep the user occupied while you expose messages or advertising to them, in a way that enhance their experience instead of pissing them of... and also bring that platform into as many places as possible, you could say that it's the combination of what google and acebook wants to do now; and the but question is:
who is closest to the user?
I argue that there is a kind of Maslov's hierarchy to this, in the top is the "urge to communicate" under that is "ways to communicate", "technology enabling ways to communicate", "protocols for communication" and lowest "information highways".
Who are the Information Highway people? Well, it's the broadband guys and the Telecom Girls, they are bound to get into a mess, their brands will be at the level of DB, Deutsche Bahn, German railroads, who get money from communication to pay for maintenance, not much more.
A telco today are living in their best of days, people talk about "which operator" and such, that will disappear, then it's "what's beyond", like who cares which telco Iphone uses, I want the Iphone!
So people don't see the protocols, they just move on, but the way we connect is still in a big blur today, 3G, GSM, IP, Wimax, etc; there is not many devices out there that can take it all...
So the world is still evolving.
And Beacon is not going to do the trick, neither Google. But Google is going into the old traphole.
Software used to be something people admired and payed for, now it's licencing and bundles, and tricks of the vc's, software is an icecube.
If you don't use it now, it will melt and be worthless.
Twentyfive years ago, consultants wrote their own software, and charged customers for it. Then Bill and friends came and SW where bought and used, still billed as a cost, but lower, a revolution. Ten years ago we stopped billing for special software as it was necessary to compete. Now the software is free, thanks to Linus and Google Guys. Another revolution.
So Software is a protocol incapsulated.
Focusing on software will bring you a bit more than railroad maintainance, but not much. Why do Google go that way? Well, they are engineers.
Do you know the story of the two engineers bicycling? The one asks the other "eh, where did you get you pink bike?" The other one answers "well, yesterday, I was walking and a beatiful girl rode past on this bike, stopped, throwed herself to the ground, ripped of her clothes and shouted - Take what ever you want!; so....";
"good you took the bike, the clothes where probably the wrong size"!
Engineers, I know, I am one, to my defence I'm also some other things (weird, ecologist, economist, artist, inventor, mad) so I can see that Google going into software, is going to be hit by a bus.
Google, and others, needs to focus on how and in what ways to communicate with others, getting technology into convergence and bring easy to use, rational services to users; key issue is - give them something that is of real use in everyday life, not just entertainment.
Travelling, we do travel a lot, but we in the navigation business know that users do not travel all the time. So what do we do in between, what do occupy us in the sofa in front of the TV, in front of the computer, what do we do all the time that we should be doing much easier?
Google Guys, don't go into software....
I've got a few proposals the last couple of days, all in context to the release of Google OpenSocial (or soon forthcoming release), the next generation tool to integrate social networks into your web site turning it into a modern portal of user (consumer) friendly functionality where they can write reviews, find buddies, interact etc; and the release of Facebook marketing program "Beacon" where the users are targeted with ads that fits their needs (ie what they do and where they are).
As we did in Emappz a couple of years back, the basic idea is to keep the user occupied while you expose messages or advertising to them, in a way that enhance their experience instead of pissing them of... and also bring that platform into as many places as possible, you could say that it's the combination of what google and acebook wants to do now; and the but question is:
who is closest to the user?
I argue that there is a kind of Maslov's hierarchy to this, in the top is the "urge to communicate" under that is "ways to communicate", "technology enabling ways to communicate", "protocols for communication" and lowest "information highways".
Who are the Information Highway people? Well, it's the broadband guys and the Telecom Girls, they are bound to get into a mess, their brands will be at the level of DB, Deutsche Bahn, German railroads, who get money from communication to pay for maintenance, not much more.
A telco today are living in their best of days, people talk about "which operator" and such, that will disappear, then it's "what's beyond", like who cares which telco Iphone uses, I want the Iphone!
So people don't see the protocols, they just move on, but the way we connect is still in a big blur today, 3G, GSM, IP, Wimax, etc; there is not many devices out there that can take it all...
So the world is still evolving.
And Beacon is not going to do the trick, neither Google. But Google is going into the old traphole.
Software used to be something people admired and payed for, now it's licencing and bundles, and tricks of the vc's, software is an icecube.
If you don't use it now, it will melt and be worthless.
Twentyfive years ago, consultants wrote their own software, and charged customers for it. Then Bill and friends came and SW where bought and used, still billed as a cost, but lower, a revolution. Ten years ago we stopped billing for special software as it was necessary to compete. Now the software is free, thanks to Linus and Google Guys. Another revolution.
So Software is a protocol incapsulated.
Focusing on software will bring you a bit more than railroad maintainance, but not much. Why do Google go that way? Well, they are engineers.
Do you know the story of the two engineers bicycling? The one asks the other "eh, where did you get you pink bike?" The other one answers "well, yesterday, I was walking and a beatiful girl rode past on this bike, stopped, throwed herself to the ground, ripped of her clothes and shouted - Take what ever you want!; so....";
"good you took the bike, the clothes where probably the wrong size"!
Engineers, I know, I am one, to my defence I'm also some other things (weird, ecologist, economist, artist, inventor, mad) so I can see that Google going into software, is going to be hit by a bus.
Google, and others, needs to focus on how and in what ways to communicate with others, getting technology into convergence and bring easy to use, rational services to users; key issue is - give them something that is of real use in everyday life, not just entertainment.
Travelling, we do travel a lot, but we in the navigation business know that users do not travel all the time. So what do we do in between, what do occupy us in the sofa in front of the TV, in front of the computer, what do we do all the time that we should be doing much easier?
Google Guys, don't go into software....
Hur skapar vi ett bättre lokalt företagsklimat?
Fick ett tips från en företagsledare som hade varit på ett möte med Höörs kommuns politiker och högre tjänstemän. Där berättades det att Höör hade tappat 55 placeringar på Svenskt Näringslivs barometer över företagsklimat i olika kommuner, obs det är siffror från april så någon nyhet var det inte, så nu låg Höör på plats 142, Hörby 187, Eslöv 200. Av 290 kommuner för er som inte kom ihåg det.
Men minsann man ligger på hela 9:e plats på kommunikationer, så det så. Visserligen har inte Höör precis gjort något för att lyckas här, det är en konsekvens av att man drog södra stambanan förbi Höörs municipalsamhälle 1858. Det var t o m så att kommunens politiker inte vill satsa på pågatågsstationen när den föreslogs, till slut var de ändå med på tåget, hrmm. Men det är flera år sedan så det har väl alla glömt eller?
Inte heller ville man bekosta en lokal fiberkopplingsstation för de kablar som grävdes ner vid dragningen av nya spår, detta var precis när Internet började bli allmänt använt och ingen i kommunhuset trodde på att den miljon det skulle kosta var väl använd, så istället för att vi kunde haft Sveriges snabbaste kommunala bredband så kör vi nu på Televerkets koppar.
Men vem tror att bredband gynnar företagsutveckling?
Jo det gör bland många ITPS, Institutet för TillväxtPolitiska Studier som i en rapport som kom för ett par veckor sedan visar på hur USA har lagt om sin strategi för tillväxt så att den är inriktad på bredband som en stomme för framtida företagande och tjänsteutveckling.
Att bredband har gått från att vara en lyxtjänst till en samhällsbärare är något som tagit ca tio år, helt enormt sett ur ett historiskt perspektiv. Idag krävs det helt andra kunskaper för att lägga en vision om hur ett framtida företagsklimat ska fungera på bästa sätt.
En kunskap som är intressant är vetskapen, inte vetenskapen, vetskapen om vad företagare vill ha, företagen behöver för samhällstjänster och situationen för anställda. Till exempel så fungerar inte nyanställande så bra om det är så att man måste söka sig utanför det direkta pendlingsområdet för att hitta rätt folk att anställa, inte heller om de som då måste flytta in inte har så mycket attraktiva bostäder att välja på och om de nu råkar ha barn, då kan det inte vara köer på 3-4 månader till barnomsorg.
Detta vet företagsledare och de vet också att det inte är roligt att konkurrera med kommunala verksamheter som bedriver skattefinansierad verksamhet i direkt tävlan med de privata företagen i kommunen. Dessutom rätt olagligt men många exempel från Svenskt Näringslivs rapport om Kommunal konkurrens och kommunal upphandling visar att lagen åsidosätts, ibland med motiveringar som "kommunallagen är omodern" som argument för att bryta mot den. Känner igen det från moderaternas argumentation den senaste veckan.
För att avrunda så kan man då titta på hur Höörs företagare upplever att näringslivsklimatet är och hur Höör politiker (de som svarade på enkäten) upplever det. Där satte företagen ett snittbetyg på 3,05 som gav en icke hedrande 236:e plats i riket. Politikerna såg tydligen inte samma bild så där blev det 5,05 och en mysig 2:a plats...
Jag är fullt medveten om att det är skillnader på från vilket håll man tittar, bara för skojs skull tog jag Bollebygd som jämförelse, deras politiker hade röstat upp dem på rikets 3:e plats, så hur sa deras företagare då? Jo, de var nästan rörande överens med sina politiker, snitt 4,44 och plats 5...
Antingen hade de bara tur eller så pratar deras politiker och företagare samma språk ;-)
Hur det är med bredband i Bollebygd? Tja de började bygga ett eget nät år 2000 och nu täcker det 99% av invånarna, vilket ligger i linje med deras arbete med tillväxt i sjuhäradsregionen...
FAKTA
Bollebygd
www.bollebygd.se
8179 invånare (061231)
En av sju kommuner i sjuhäradsbygden som alla tog initiativ till tillväxt genom att bl a starta ESPIRA, tillväxtcenter i sjuhärad. Där hjälps företag till rätt instans för sina frågor, nystartade företag till investerare, inkubatore eller bara resurspersoner. De har t o m ett eget finansieringssystem för företag.
Men minsann man ligger på hela 9:e plats på kommunikationer, så det så. Visserligen har inte Höör precis gjort något för att lyckas här, det är en konsekvens av att man drog södra stambanan förbi Höörs municipalsamhälle 1858. Det var t o m så att kommunens politiker inte vill satsa på pågatågsstationen när den föreslogs, till slut var de ändå med på tåget, hrmm. Men det är flera år sedan så det har väl alla glömt eller?
Inte heller ville man bekosta en lokal fiberkopplingsstation för de kablar som grävdes ner vid dragningen av nya spår, detta var precis när Internet började bli allmänt använt och ingen i kommunhuset trodde på att den miljon det skulle kosta var väl använd, så istället för att vi kunde haft Sveriges snabbaste kommunala bredband så kör vi nu på Televerkets koppar.
Men vem tror att bredband gynnar företagsutveckling?
Jo det gör bland många ITPS, Institutet för TillväxtPolitiska Studier som i en rapport som kom för ett par veckor sedan visar på hur USA har lagt om sin strategi för tillväxt så att den är inriktad på bredband som en stomme för framtida företagande och tjänsteutveckling.
Att bredband har gått från att vara en lyxtjänst till en samhällsbärare är något som tagit ca tio år, helt enormt sett ur ett historiskt perspektiv. Idag krävs det helt andra kunskaper för att lägga en vision om hur ett framtida företagsklimat ska fungera på bästa sätt.
En kunskap som är intressant är vetskapen, inte vetenskapen, vetskapen om vad företagare vill ha, företagen behöver för samhällstjänster och situationen för anställda. Till exempel så fungerar inte nyanställande så bra om det är så att man måste söka sig utanför det direkta pendlingsområdet för att hitta rätt folk att anställa, inte heller om de som då måste flytta in inte har så mycket attraktiva bostäder att välja på och om de nu råkar ha barn, då kan det inte vara köer på 3-4 månader till barnomsorg.
Detta vet företagsledare och de vet också att det inte är roligt att konkurrera med kommunala verksamheter som bedriver skattefinansierad verksamhet i direkt tävlan med de privata företagen i kommunen. Dessutom rätt olagligt men många exempel från Svenskt Näringslivs rapport om Kommunal konkurrens och kommunal upphandling visar att lagen åsidosätts, ibland med motiveringar som "kommunallagen är omodern" som argument för att bryta mot den. Känner igen det från moderaternas argumentation den senaste veckan.
För att avrunda så kan man då titta på hur Höörs företagare upplever att näringslivsklimatet är och hur Höör politiker (de som svarade på enkäten) upplever det. Där satte företagen ett snittbetyg på 3,05 som gav en icke hedrande 236:e plats i riket. Politikerna såg tydligen inte samma bild så där blev det 5,05 och en mysig 2:a plats...
Jag är fullt medveten om att det är skillnader på från vilket håll man tittar, bara för skojs skull tog jag Bollebygd som jämförelse, deras politiker hade röstat upp dem på rikets 3:e plats, så hur sa deras företagare då? Jo, de var nästan rörande överens med sina politiker, snitt 4,44 och plats 5...
Antingen hade de bara tur eller så pratar deras politiker och företagare samma språk ;-)
Hur det är med bredband i Bollebygd? Tja de började bygga ett eget nät år 2000 och nu täcker det 99% av invånarna, vilket ligger i linje med deras arbete med tillväxt i sjuhäradsregionen...
FAKTA
Bollebygd
www.bollebygd.se
8179 invånare (061231)
En av sju kommuner i sjuhäradsbygden som alla tog initiativ till tillväxt genom att bl a starta ESPIRA, tillväxtcenter i sjuhärad. Där hjälps företag till rätt instans för sina frågor, nystartade företag till investerare, inkubatore eller bara resurspersoner. De har t o m ett eget finansieringssystem för företag.
fredag, november 02, 2007
Det finns inga pengar eller spår och det brinner i knutarna
Tänk att det vore så enkelt att några politiker och kanske en eller annan kommunaltjänsteman kunde sätta sig ner och lösa de problem som banverket arbetat med i 15 år; så kul det vore, men så verklighetsfrämmande...
Det går alltså inte att som de nio kommunerna föreslår göra, bygga ut pågatågen:
" Det är inga överskådliga hinder, säger Göran Svärd.
Skånetrafiken har stora investeringar framför sig . På 30 års sikt behövs som mest 170 miljarder för nya tåg, nya linjer, nya stationer, längre perronger, fler spår med mera.
En hämmande faktor är att Banverket för tillfället har slut på pengar (nya 2014) och vissa kommuner kring Lund bromsar en del av utbyggnadsplanerna."
Dessutom har Skånetrafiken annat att tänka på, brinnande tågset och dylikt...
Det går alltså inte att som de nio kommunerna föreslår göra, bygga ut pågatågen:
" Det är inga överskådliga hinder, säger Göran Svärd.
Skånetrafiken har stora investeringar framför sig . På 30 års sikt behövs som mest 170 miljarder för nya tåg, nya linjer, nya stationer, längre perronger, fler spår med mera.
En hämmande faktor är att Banverket för tillfället har slut på pengar (nya 2014) och vissa kommuner kring Lund bromsar en del av utbyggnadsplanerna."
Dessutom har Skånetrafiken annat att tänka på, brinnande tågset och dylikt...
tisdag, oktober 30, 2007
Traditionalisterna i nordöst
Nu är de igång, nu ska det fattiga region Skåne klämmas på pengar så att några kommuner som vill ha pågatåg ska få det, skattepengar schmattepengar, bara att leka med...
Gör en liten koll först innan ni ropar; som skrivet tidigare, det finns näppeligen plats i tågnätet men om vi bortser från uppenbara fakta, titta på statistiken då:
Kommuner med pågatåg idag: ca 665.000 invånare
Nio kommuner som vill ha : ca 215.000 invånare
Jämför man sedan sträckorna som ska trafikeras så är det bara något mer kilometer i de som har mot de som vill ha. Om nu Skånetrafiken redan har problem med ekonomin (förutom att de inte kan lägga prognoser, köpa hem tåg, städa dem och drifta stationer...) så kan man snabbt räkna ut att det blir kraftigt höjda biljettpriser som skulle få finansiera en utbyggnad av pågatågen (som ändå är direkt tekniskt omöjlig).
Så om inte de glada politikerna i de nio kommunernas gäng inte snabbt ser till att växa med så där 400.000 invånare på 2-3 år, då har vi inget trafikunderlag som det så fint heter.
Wake up and smell the future;
Josefin Brink och friskolorna
Som fd medlem i (s) så känner man igen tongångarna i gårdagens artikel i SvD, "Vi är för mesiga mot privatskolorna", här har vi återigen en grundsyn på friskolor som för kommunisterna betyder "privatskolor", antingen har de inte tillgång till google eller så har de struntat i internutbildningen så att de kan söka på sitt eget riksdagsintranät.
En gång till, privatskola - skola där elevavgifter tas ut, friskola - skola som tilldelas skolpeng av kommunen, dock nästan aldrig 100% som de kommunala skolorna, avdrag görs för allt möjligt.
Friskolor, även de religiösa, bygger på ett starkt engagemang från föräldrar som vill skapa alternativ till den kommunala verksamheten. Varför vill de då det? Är det för att bilda ett "vi mot dom" läger? Knappast. Vi tar ett favoritexempel för mig, Höörs skola och barnomsorg:
Om vi har en brist på ca 70 barnomsorgsplatser fyra år i rad, kommunen bortser från sin skyldighet att tillhandahålla plats inom 3 månader, vad gör man då? T ex bildar man ett kooperativt dagis med friluftsprofil. Något som kommunen uppenbarligen har svårt för att göra.
Om vi har en kommunal grundskola som fungerar som en inkörsport till icke godkänt i kärnämnen, bus, kriminalitet, mobbing och droger? Kanske startar man en friskola med Montessori, Waldorf eller en religiös.
De kommunala högstadieskolorna i Höör har nu åstadkommit ett frapperande resultat, 29% som gick ut nionde klass hade inte fullständiga betyg, 46% inom gruppen med utländsk bakgrund.
Undrar om de kommunala skolorna i Höör behöver a) ny ledning b) ny ledning c) ny ledning?
En gång till, privatskola - skola där elevavgifter tas ut, friskola - skola som tilldelas skolpeng av kommunen, dock nästan aldrig 100% som de kommunala skolorna, avdrag görs för allt möjligt.
Friskolor, även de religiösa, bygger på ett starkt engagemang från föräldrar som vill skapa alternativ till den kommunala verksamheten. Varför vill de då det? Är det för att bilda ett "vi mot dom" läger? Knappast. Vi tar ett favoritexempel för mig, Höörs skola och barnomsorg:
Om vi har en brist på ca 70 barnomsorgsplatser fyra år i rad, kommunen bortser från sin skyldighet att tillhandahålla plats inom 3 månader, vad gör man då? T ex bildar man ett kooperativt dagis med friluftsprofil. Något som kommunen uppenbarligen har svårt för att göra.
Om vi har en kommunal grundskola som fungerar som en inkörsport till icke godkänt i kärnämnen, bus, kriminalitet, mobbing och droger? Kanske startar man en friskola med Montessori, Waldorf eller en religiös.
De kommunala högstadieskolorna i Höör har nu åstadkommit ett frapperande resultat, 29% som gick ut nionde klass hade inte fullständiga betyg, 46% inom gruppen med utländsk bakgrund.
Undrar om de kommunala skolorna i Höör behöver a) ny ledning b) ny ledning c) ny ledning?
söndag, oktober 28, 2007
fredag, oktober 26, 2007
Stånga er inte blodiga
Höörs kommuns politiker stångas för att få ett tågstopp i Tjörnarp, det är lika meningslöst som att tro att Banverket faktiskt har kapacitet att släppa in fler tåg på södra stambanan. Och att viljan finns för microlokala investeringar, de har bra mycket värre problem att tänka på. Don't mention the Hallandsås tunnel...
Medan resten av världen utvecklat ett helt annat koncept för microresor, resor inom urbana områden med anslutning till transurbana transportmedel (tåg, regionbuss, flyg), nämligen lightrail:
ett utmärkt exempel är de trånga gatorna i Nottingham, där denna bild är tagen.
Enkelt att bygga ut då grundförutsättningen är att man sätter spåret på befintliga gator och vägar, kompletterar med lite nya underlag där det saknas för att bygga ihop det till ett kompletterande system till biltrafik.
Så den samarbetsgrupp som sju kommuner bildat för att få pågatågsstopp i Höör, Hässleholm m fl, tänk om och grunda ett lightrailkonsortium istället, låna ihop 3-400 miljoner och bygg en lightraillinje i varje kommun som ansluter till järnvägen så att man inom gångavstånd kan byta mellan tåg, bil, cykel, buss.
I Höör så skulle första linjen gå längs med väg 23 mellan Tjörnarp och Höör, ner till industriområde norr där det dras in nära järnvägen för att sedan snirkla sig in mot stora rondellen och där vända mot järnvägen igen, in under viadukten och sedan upp mot pågatåg och bussar.
Andra linjen knyter an till första vid rondellen men går längs väg 13 till Ludvigsborg. Därifrån kan Hörby kommun bygga en lightrailanslutning till Hörby. Båda kommunerna skulle kunna ha expansiva bostadsområden längs med linjen, tillväxt tillsammans med kommunikationsstråk, inte tvärs emot...
Dags att bli lite moderna med andra ord.
Medan resten av världen utvecklat ett helt annat koncept för microresor, resor inom urbana områden med anslutning till transurbana transportmedel (tåg, regionbuss, flyg), nämligen lightrail:ett utmärkt exempel är de trånga gatorna i Nottingham, där denna bild är tagen.
Enkelt att bygga ut då grundförutsättningen är att man sätter spåret på befintliga gator och vägar, kompletterar med lite nya underlag där det saknas för att bygga ihop det till ett kompletterande system till biltrafik.
Så den samarbetsgrupp som sju kommuner bildat för att få pågatågsstopp i Höör, Hässleholm m fl, tänk om och grunda ett lightrailkonsortium istället, låna ihop 3-400 miljoner och bygg en lightraillinje i varje kommun som ansluter till järnvägen så att man inom gångavstånd kan byta mellan tåg, bil, cykel, buss.
I Höör så skulle första linjen gå längs med väg 23 mellan Tjörnarp och Höör, ner till industriområde norr där det dras in nära järnvägen för att sedan snirkla sig in mot stora rondellen och där vända mot järnvägen igen, in under viadukten och sedan upp mot pågatåg och bussar.
Andra linjen knyter an till första vid rondellen men går längs väg 13 till Ludvigsborg. Därifrån kan Hörby kommun bygga en lightrailanslutning till Hörby. Båda kommunerna skulle kunna ha expansiva bostadsområden längs med linjen, tillväxt tillsammans med kommunikationsstråk, inte tvärs emot...
Dags att bli lite moderna med andra ord.
Microsoft+Facebook+Yahoo möter Google
Det väntade köpet av en andel i Facebook gjorde Microsoft något modernare, i ett slag. Tänk dig om du har världens största operativsystem vars kärna är från 1980-talet, den mest olönsamma spelkonsolen Xbox, den minst säljande mediaspelaren Zune, vedervärdiga program som Excel, en vd som liknar en skallig duracellkanin; sämsta sökmotorn på MSN, fulaste och tråkigaste webb eposten på Hotmail, då är det svårt att bli hipp.
Men Facebook fixade det åt dem, nu gäller det att hitta en sökmotorvän och Microsoft har ryktats vilja köpa in sig i Yahoo länge. Så det blir väl den trojkan mot Google som får slåss om världsherraväldet.
Vilken match det skulle bli;-
Ebay med Skype och Myspace kommer på en grovt slackande tredjeplats och får käka anabola för att ha en chans att ens bli ringdomare...
Men Facebook fixade det åt dem, nu gäller det att hitta en sökmotorvän och Microsoft har ryktats vilja köpa in sig i Yahoo länge. Så det blir väl den trojkan mot Google som får slåss om världsherraväldet.
Vilken match det skulle bli;-
Ebay med Skype och Myspace kommer på en grovt slackande tredjeplats och får käka anabola för att ha en chans att ens bli ringdomare...
Höörs tyngsta industri tar steget in i motoråldern
Vem har sagt att det är omodernt i Höör?
Nu tar Husqvarna steget in i, nja kanske inte framtiden men iallafall, 1950-talet, lämnar handjagartillverkningen och flyttar tillverkningen av Klippo motorgräsklippare från Malmö till Höörsfabriken, äntligen lite avgasångor över nejden...
artikel
Nu när fabriken ligger mitt i tätorten på bästa affärsläge, kunde man inte göra ett markbyte med kommunen som har nyköpt mark i norr, så att industrin flyttar ut och nya bostäder, affärer och kontor flyttar in?
Nu tar Husqvarna steget in i, nja kanske inte framtiden men iallafall, 1950-talet, lämnar handjagartillverkningen och flyttar tillverkningen av Klippo motorgräsklippare från Malmö till Höörsfabriken, äntligen lite avgasångor över nejden...
artikel
Nu när fabriken ligger mitt i tätorten på bästa affärsläge, kunde man inte göra ett markbyte med kommunen som har nyköpt mark i norr, så att industrin flyttar ut och nya bostäder, affärer och kontor flyttar in?
På lördag invigs Björkviksbadet i Höör
Äntligen,
det var på tiden,
tur för politikerna att det finns driftiga företagare, då framstår de inte så handlingsförlamade som de är...
Höör får sin simhall med "upplevelsebad", ren nysvenska-är inte allt man gör en upplevelse?, men alla andra heter ju äventyrsbad och så där mycket äventyr kanske det inte är, mer typ, friskvård.
Men det låter inte så fräckt...
Simhallens hemsida
Nu när badet är klart väntar vi bara på en squash-hall...
det var på tiden,
tur för politikerna att det finns driftiga företagare, då framstår de inte så handlingsförlamade som de är...
Höör får sin simhall med "upplevelsebad", ren nysvenska-är inte allt man gör en upplevelse?, men alla andra heter ju äventyrsbad och så där mycket äventyr kanske det inte är, mer typ, friskvård.
Men det låter inte så fräckt...
Simhallens hemsida
Nu när badet är klart väntar vi bara på en squash-hall...
Höörs politiker i klistret, igen
Ett pikant käbbel har utspelat sig mellan kommunalrådet Pehr-Ove Pehrson (m) och Barn-och utbildningsnämndens ordförande Brita Edholm (fp) där den förstnämnda påstår att den sistnämnda inte kan styra sin ekonomi och den sistnämnda menar att herr kommunalråd inte hade "en bra dag" när han yttrade det, men fakta är väl rätt tydliga, BUN har inte lyckats gå ihop med sin budget mer än högst ett år de senaste tio, de senaste fyra (4) åren har man inte haft barnomsorgsplatser till nästkommande år, detta upptäcks alltid i september och siffran är alltid ca 70 platser.
Om man nu har sådana problem att analysera ekonomi och platsbehov så föreslår jag att man helt enkelt ökar prognosen med, typ, 70 platser, och typ ökar kraven på skolorna att skära 4-5% på en treårsperiod så att det typ, inte blir för tungt.
Men vänta, skulle inte Pehr-Ove sänka skatten med 25 öre? Jovisst, det kostar 30 miljoner, två gånger mer än det tillskott BUN fick för nästa år...
Den verbala fighten fortsätter i Höör, världens minsta ankdamm...
(Slå ihop Höör, Hörby och Eslövs kommuner, det är på tiden)
Om man nu har sådana problem att analysera ekonomi och platsbehov så föreslår jag att man helt enkelt ökar prognosen med, typ, 70 platser, och typ ökar kraven på skolorna att skära 4-5% på en treårsperiod så att det typ, inte blir för tungt.
Men vänta, skulle inte Pehr-Ove sänka skatten med 25 öre? Jovisst, det kostar 30 miljoner, två gånger mer än det tillskott BUN fick för nästa år...
Den verbala fighten fortsätter i Höör, världens minsta ankdamm...
(Slå ihop Höör, Hörby och Eslövs kommuner, det är på tiden)
Sälj skinnet innan du sätter spaden i jorden
Optimum. Det optimala av situationen vid ett givet ögonblick. Jag förstår valet av namn på det bolaget. Som tidigare sagts, Optimum Äldreboende AB finns inte men väl ett Optimum Seniorboende AB, org nr 556673-6285.
Tittar man lite närmreså skapades det bolaget delvis ur en granplantering som en av grundarna ägde och som byttes mot ett nerlagt ålderdomshem i Dalby, Hällbodal.
http://sydsvenskan.se/lund/article221919.ece
Så Optimum har minst två projekt igång med seniorboende, 68+30 lägenheter, i Höör är snittytan angiven till 80 kvm, ytpris för produktion ligger på ca 20.000/kvm så; 98x80x20000=157 msek.
Plus overheadkostnader och renovering av sparade byggnader, ca 180 msek är behovet.
Ett nystartat bolag utan några nämnvärda tillgångar kan knappast låna ihop det, så strategin är given, anställ en säljare med husbyggnadsbakgrund och sälj lägenheterna innan de är byggda, låna på signerade kontrakt, börja bygg i etapper.
Vad händer om inte tillräckligt många köper, vem kan fullfölja bygget då?
Vad händer om byggbudgeten spricker, vem bygger klart köpta lägenheter och vilken säkerhet har kunden då?
En resa från en granplantering till en 180 miljoners verksamhet på ett år;
låter värre än IT-bubblan 1999...
http://sydsvenskan.se/skane/hoor/article267377.ece
En par saker visar på stora likheter mellan de två projekten i Höör och Dalby:
1. Det är nedlagda eller utrangerade lokaler med en central byggnad med större kvalitet, som inte rivs. Allt annat åker bort.
2. Det är kommunala politiker i hög ålder eller nära pensionsålder som har skrivit in i sina politiska program att de vill ha seniorboende på Ekeliden och Hällbodal. Därmed är beslutsprocessen cementerad, beslutsfattarna är privat potentiella kunder.
Det som är mest retfullt är hur enkelt den kommunala tjänstemannakåren viker sig, här har man ett uppdrag att skydda, bevara och utveckla det gemensamt ägda, t ex den kommunala parkmarken, med eller utan ekologiskt skyddsvärda inslag.
Ta Ekeliden, vid Tjurasjö med vildvuxen parkmark runt om, där en tidigare kommunekolog slogs med näbbar och klor för att man inte skulle hugga ner sly och rensa ut våtmark, där en handlingsplan för grönstrukturens utvecklande i tätorten togs fram i maj 2006 och som framhåller just det området som en mycket skyddsvärd miljö, där man nu har kohandlat fram ett markbyte så att just den marken huggs ren, dräneras ur, fylls ut och bebyggs med vita lådor a la Las Palmas. Hur kunde detta gå till utan att någon på kommunen ens tittade på vad som finns?
Nu råkar det vara så att det finns en rätt stor koloni med fladdermöss på Ekeliden. De är enligt svensk lag skyddade, fridlysta, och ingen exploatering av deras bomark får ske. Minsta krav borde vara en inventering och konsekvensbeskrivning, så här svarade den tf kommunekologen Anders Olsson den 3/10:
"ja du, fladdermöss tillhör de djurarter som är fridlysta i Sverige. Dom är alltså skyddade enligt lag.
Tittar man lite närmreså skapades det bolaget delvis ur en granplantering som en av grundarna ägde och som byttes mot ett nerlagt ålderdomshem i Dalby, Hällbodal.
http://sydsvenskan.se/lund/article221919.ece
Så Optimum har minst två projekt igång med seniorboende, 68+30 lägenheter, i Höör är snittytan angiven till 80 kvm, ytpris för produktion ligger på ca 20.000/kvm så; 98x80x20000=157 msek.
Plus overheadkostnader och renovering av sparade byggnader, ca 180 msek är behovet.
Ett nystartat bolag utan några nämnvärda tillgångar kan knappast låna ihop det, så strategin är given, anställ en säljare med husbyggnadsbakgrund och sälj lägenheterna innan de är byggda, låna på signerade kontrakt, börja bygg i etapper.
Vad händer om inte tillräckligt många köper, vem kan fullfölja bygget då?
Vad händer om byggbudgeten spricker, vem bygger klart köpta lägenheter och vilken säkerhet har kunden då?
En resa från en granplantering till en 180 miljoners verksamhet på ett år;
låter värre än IT-bubblan 1999...
http://sydsvenskan.se/skane/hoor/article267377.ece
En par saker visar på stora likheter mellan de två projekten i Höör och Dalby:
1. Det är nedlagda eller utrangerade lokaler med en central byggnad med större kvalitet, som inte rivs. Allt annat åker bort.
2. Det är kommunala politiker i hög ålder eller nära pensionsålder som har skrivit in i sina politiska program att de vill ha seniorboende på Ekeliden och Hällbodal. Därmed är beslutsprocessen cementerad, beslutsfattarna är privat potentiella kunder.
Det som är mest retfullt är hur enkelt den kommunala tjänstemannakåren viker sig, här har man ett uppdrag att skydda, bevara och utveckla det gemensamt ägda, t ex den kommunala parkmarken, med eller utan ekologiskt skyddsvärda inslag.
Ta Ekeliden, vid Tjurasjö med vildvuxen parkmark runt om, där en tidigare kommunekolog slogs med näbbar och klor för att man inte skulle hugga ner sly och rensa ut våtmark, där en handlingsplan för grönstrukturens utvecklande i tätorten togs fram i maj 2006 och som framhåller just det området som en mycket skyddsvärd miljö, där man nu har kohandlat fram ett markbyte så att just den marken huggs ren, dräneras ur, fylls ut och bebyggs med vita lådor a la Las Palmas. Hur kunde detta gå till utan att någon på kommunen ens tittade på vad som finns?
Nu råkar det vara så att det finns en rätt stor koloni med fladdermöss på Ekeliden. De är enligt svensk lag skyddade, fridlysta, och ingen exploatering av deras bomark får ske. Minsta krav borde vara en inventering och konsekvensbeskrivning, så här svarade den tf kommunekologen Anders Olsson den 3/10:
"ja du, fladdermöss tillhör de djurarter som är fridlysta i Sverige. Dom är alltså skyddade enligt lag.
Var finns kolonin? vad är det för typ av expoloatering?"
När jag svarade att det var på Ekeliden så kom svaret snabbt, säkert och totalt inkompetent;-
"Det verkar ju som om fladdermössen skulle bo i den gamla villan, förmodligen på någon vind eller liknande. Om jag förstått det rätt ska väl den gamla villan få stå kvar och förhoppningsvis kan då fladdermössen bo kvar i huset, åtminstone om det finns någon liten springa de kan ta sig in genom. Om det är så tror jag tror inte att husbyggandet i övrigt kommer att påverka fladdermössen och deras jaktmarker direkt negativt."
Antingen har nivån på intresset med platsen att göra eller så har han insikter i fladdermusens psyke som inte ens de själva har.
Låt mig göra jämförelsen med om det varit du som bodde i en gran eller på en vind i ett hus som ska genomgå en totalrenovering och där 70-80% av trädbeståndet kapas ner, grävs ur och det byggs 68 lägenheter i sju hus runt omkring dig? Hade inte du packat kappsäcken och dragit någon annanstans då?
Så mycket är våra fridlysta djur värda i den hårdexploaterade verkligheten, speciellt om det är kommunpolitiker som ska flytta in...
När jag svarade att det var på Ekeliden så kom svaret snabbt, säkert och totalt inkompetent;-
"Det verkar ju som om fladdermössen skulle bo i den gamla villan, förmodligen på någon vind eller liknande. Om jag förstått det rätt ska väl den gamla villan få stå kvar och förhoppningsvis kan då fladdermössen bo kvar i huset, åtminstone om det finns någon liten springa de kan ta sig in genom. Om det är så tror jag tror inte att husbyggandet i övrigt kommer att påverka fladdermössen och deras jaktmarker direkt negativt."
Antingen har nivån på intresset med platsen att göra eller så har han insikter i fladdermusens psyke som inte ens de själva har.
Låt mig göra jämförelsen med om det varit du som bodde i en gran eller på en vind i ett hus som ska genomgå en totalrenovering och där 70-80% av trädbeståndet kapas ner, grävs ur och det byggs 68 lägenheter i sju hus runt omkring dig? Hade inte du packat kappsäcken och dragit någon annanstans då?
Så mycket är våra fridlysta djur värda i den hårdexploaterade verkligheten, speciellt om det är kommunpolitiker som ska flytta in...
musik, muzzak och hård rock
Min egen tolkning av musikhistorien säger att hård rock föddes 1972, tack vare att Beatles till slut gick skilda vägar. Efter 72 växte idolerna till avgudar, dyrkade av större och större skaror tills hård rock blev för kommersiell och dog en dag 1980, och blev splittrat i fraktioner, en blev arenarock med UFO/MSG, Saga, Rush, REO Speedwagon, Journey och många fler. Lyssnar just nu på en live med Saga; Worlds Apart Revisited - i vissa stunder är Saga det bästa bandet som levt, inte långa stunder men....
torsdag, oktober 25, 2007
Så här är det tänkt att se ut
Det nu mytomspunna bolaget Optimum har presenterat sitt förslag till byggnation av 68 lägenheter i 7 så kallade "stadsvillor", hmmm, undrar vem som innoverade fram det ordet, och detta är den skissade vyn:
Jämför man denna med verkligheten, jag är nog första att göra det, för annars måste det vara andra värden som fått kommunen att acceptera detta bygge....
så ser man en del frapperande saker, t ex så försvann träden... nästan alla.
och vassen, och fåglarna, och...
kvar blev, tja ett lådsystem från Ikea.
Direkt tänkte jag att det måste vara något som ligger i arkitektens vision om "det goda boendet", att alla pensionärer egentligen vill bo på Kanarieöarna och därför ritar vi Las Palmasradhus vid Tjurasjö i Höör?
Så som den undersökande observatör man är så kollade jag på Lloyds hemsida för att få lite ledtrådar. Väl där hittar vi något som bara lämnas till analys, psykoanalys....
"Åtta utgångspunkter
Holistiskt kvalitetsbegrepp
I vår arkitektur vill vi förverkliga ett kvalitetsbegrepp som kombinerar praktiska, ekonomiska, rationella och byggtekniska aspekter med upplevelse, harmoni och trivsel. Detta kvalitetsbegrepp ska ta hänsyn till hela människan – såväl den rationella som den romantiska delen av oss.
LÄRDOMAR av historien
Vi vill lära av historien. Utan att plagiera äldrebebyggelse vill hitta de traditionella kvaliteter som utmärker platsen kring en planerad byggnad. Dessa egenskaper, proportioner, detaljer, material, volymer, skalor, former, färger etc vill vi transformera till ett modernt sammanhang där de kan tvinnas ihop med våra nutida krav på ekonomi, funktion och rationalitet. Målet är att skapa fullt modern och funktionell arkitektur som på ett respektfullt sätt bygger vidare på den existerande kulturen.
Jämför man denna med verkligheten, jag är nog första att göra det, för annars måste det vara andra värden som fått kommunen att acceptera detta bygge....så ser man en del frapperande saker, t ex så försvann träden... nästan alla.
och vassen, och fåglarna, och...
kvar blev, tja ett lådsystem från Ikea.
Direkt tänkte jag att det måste vara något som ligger i arkitektens vision om "det goda boendet", att alla pensionärer egentligen vill bo på Kanarieöarna och därför ritar vi Las Palmasradhus vid Tjurasjö i Höör?
Så som den undersökande observatör man är så kollade jag på Lloyds hemsida för att få lite ledtrådar. Väl där hittar vi något som bara lämnas till analys, psykoanalys....
"Åtta utgångspunkter
Holistiskt kvalitetsbegrepp
I vår arkitektur vill vi förverkliga ett kvalitetsbegrepp som kombinerar praktiska, ekonomiska, rationella och byggtekniska aspekter med upplevelse, harmoni och trivsel. Detta kvalitetsbegrepp ska ta hänsyn till hela människan – såväl den rationella som den romantiska delen av oss.
LÄRDOMAR av historien
Vi vill lära av historien. Utan att plagiera äldrebebyggelse vill hitta de traditionella kvaliteter som utmärker platsen kring en planerad byggnad. Dessa egenskaper, proportioner, detaljer, material, volymer, skalor, former, färger etc vill vi transformera till ett modernt sammanhang där de kan tvinnas ihop med våra nutida krav på ekonomi, funktion och rationalitet. Målet är att skapa fullt modern och funktionell arkitektur som på ett respektfullt sätt bygger vidare på den existerande kulturen.
Identitet
Vi vill ge de hus och miljöer vi gestaltar en identitet som tydligt visar att de är väl förankrade på sin plats och dessutom ger uttryck för sitt innehåll. Vi vill också ta hänsyn till byggnadstradition, klimat, lokala byggnadsmaterial samt kultur och livsmönster.
Omsorg
Väl genomarbetade proportioner och omsorgsfullt utformade detaljer är för oss mycket viktigare än spektakulära lösningar med en och annan ”piffig” dekoration.
Äkta material
Vi vill använda naturfärger och andra naturliga och traditionella byggnadsmaterial. Äkta, gedigna material som trä, puts, glas, stål och tegel och är vackrare och hälsosammare än många sentida framtagna artificiella material. Naturmaterialen är dessutom billigare på längre sikt.
Färg – som färg och färg
Färg ska inte bara ses som en kulör utan även som ett karaktärsfullt byggnadsmaterial. Färgen får därför aldrig användas enbart som en dekoration. Eftersom färgen har egenskaper, måste den väljas med hänsyn till vilket material den ska appliceras på och i vilket sammanhang den ska uppträda.
Ljus – som ljus och ljus
Ljus är ett oerhört viktigt arkitektoniskt element. Det gäller både dagsljuset och artificiell belysning. Många av våra lösningar bygger på ett vackert använt dagsljus samt väl placerade armaturer. Vår avsikt är att ge ett funktionellt arbetsljus, samtidigt som vi mycket medvetet använder ljus som en miljöskapande faktor.
Människan och våra sinnen
Vår strävan är att sätta människan i centrum i vår arkitektur. Det gör vi inte enbart genom att reglera praktiska, ekonomiska, rationella och andra mätbara värden. Vi försöker också bidra till människans trivsel genom att tillföra omätbara värden. Vi försöker få människans sinnen attraherade av den moderna arkitekturen, precis som människor gjorde förr med den tidens arkitektur. Sådana omätbara värden kan beskrivas i ord som vacker, upplevelserik, spännande, harmonisk och intresseväckande."
Tillåt mig spy.
Vi arkitekter har ofta en förmåga att mystifiera ritprocessen och klä hantverket i fina ord, men detta floskelfyrverkeri tar någon form av pris. Dessutom, titta på bilderna, stämmer ett enda ord in på detta lilla projekt på Ekeliden?
Vad har hänt på ett år?
Razzian mot Pirate Bay har fortfarande inte fått sin slutliga upplösning, regeringens utredares förslag på ny orwellsk övervakningslagstiftning fick smisk i rumpan av EU, åter till skolbänken. Uppenbarligen har ingen läst mitt gamla inlägg om att fildelning av SAMPLAT material inte kan betraktas som a) kopiering b) delning av skyddat meterial.
Junilistan fick ingen positiv mediabevakning, dessutom gjordes ett par klavertramp från vår sida, så sagan om riksdagsplatser, försvann upp i rök. Hur går det i nästa års EU-val?
Ekeliden i Höör har engagerat många, jag överklagade det infantila detaljplaneförslaget ända till regeringsrätten och Sverige; det är ett naivt land med åsiktsmaffian på centrala positioner. Inget nytt men tänk på detta, Höörs kommun gör ingen miljökonsekvensutredning av vilken påverkan bebyggelse i park-, natur- och kulturmiljö får, de har ett "samråd" med Länsstyrelsen (ej redovisat vad som dryftades på det mötet...) och därmed skulle det räcka.
Samtidigt finns det kommuner i närheten som tar sitt ansvar och utreder med miljökonsekvensutredningar om det ska uppföras en ridanläggning utanför tätort. Men, då ett överklagande om Höörs kommuns handläggning går till, gissa, jo Länsstyrelsen jo då svarar Länsstyrelsen (förvånad?) nej då, allt ser bra ut dessutom får du inte överklaga då du inte tillhör någon av två följande kategorier: 1. angränsande fastighetsägare 2. klagande på gjord utställning av förslaget. Men, nr 2 det var jag men det kanske inte passade att följa lagens text så kommunen "glömde" bort att berätta det för Länsstyrelsen. Oavsett, överklagandet ogillades och exploatören drog en lättnadens suck.
Junilistan fick ingen positiv mediabevakning, dessutom gjordes ett par klavertramp från vår sida, så sagan om riksdagsplatser, försvann upp i rök. Hur går det i nästa års EU-val?
Ekeliden i Höör har engagerat många, jag överklagade det infantila detaljplaneförslaget ända till regeringsrätten och Sverige; det är ett naivt land med åsiktsmaffian på centrala positioner. Inget nytt men tänk på detta, Höörs kommun gör ingen miljökonsekvensutredning av vilken påverkan bebyggelse i park-, natur- och kulturmiljö får, de har ett "samråd" med Länsstyrelsen (ej redovisat vad som dryftades på det mötet...) och därmed skulle det räcka.
Samtidigt finns det kommuner i närheten som tar sitt ansvar och utreder med miljökonsekvensutredningar om det ska uppföras en ridanläggning utanför tätort. Men, då ett överklagande om Höörs kommuns handläggning går till, gissa, jo Länsstyrelsen jo då svarar Länsstyrelsen (förvånad?) nej då, allt ser bra ut dessutom får du inte överklaga då du inte tillhör någon av två följande kategorier: 1. angränsande fastighetsägare 2. klagande på gjord utställning av förslaget. Men, nr 2 det var jag men det kanske inte passade att följa lagens text så kommunen "glömde" bort att berätta det för Länsstyrelsen. Oavsett, överklagandet ogillades och exploatören drog en lättnadens suck.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
